Portfölj i SVENSKA
Mitt namn: Elin Tjäder
Min klass: Nv1
Mitt lösenord:
1. Min självbiografi: [Skriv om dig själv, ditt liv och särskilt om skollivet; vilka kunskaper är viktiga för dig; vilka svagheter har du?; vilka saker vill du lära dig i livet och i skolan?; bygg på allteftersom under kursen]:
Jag heter Elin Tjäder och fyller år den 20: e december. Mina föräldrar är skilda. Min pappa bor i Skjollsta (Stigsjö) och min mamma bor på brännan. Jag har tre systrar, alla är yngre än jag. Innan jag flyttade till Härnösand, jag är född på Västerås BB, bodde jag i Hallstavik. Jag har bott i Härnösand sen jag var ungefär ett år.
Jag spelar bandy med HAIK och i år spelar jag hockey också. Min äldsta syster spelar i samma lag som jag och fram till jul så tränade jag mina andra systrar. Jag har gjort det sen dom började spela, men nu måste jag lägga kraften på mina egna träningar och skolan.
På min fritid tränar eller läser jag gärna.
Jag är inte så mycket för datorer, jag har en msn, Hotmail-adress och kan hitta Internet adresser och så, men mina kunskaper sträcker sig inte mycket längre än så. Internet är inte mitt stora intresse direkt.
Karin, Hedvig, Jonas och jag har gått i samma klass sen 6: års. Karin och jag har samma intressen och träffas därför även mycket på fritiden. Jag har inte rest så mycket med min familj. Under tiden jag var med i paradorkestern reste jag en del. Jag följde med till England, Norge och Tyskland. På mellanstadiet åkte våran klass på fjällvandring och besökte våra brevvänner i Danmark. Som skolresa på högstadiet for vi till Tyskland- Tjeckien- Polen och Auswitsch.
Boklista 04-05
Oliver Twist – Charles Dickens
Robinson Crusoe – Daniel Defoe
Vattenmelonen – Marian Keyes
Hamlet – Shakespeare
Sagan om ringen trilogin – J.R.R. Tolkien
Örnästet – Alistair MacLean
Hotet – Alistair MacLean
Natt utan slut – Alistair MacLean
Styrka tio från Navarone – Alistair MacLean
Imorgon när kriget kom (7 böcker) – John Marsden
Tarzans tårar – Katarina Mazetti
Grabben i graven bredvid – Katarina Mazetti
Populär musik från Vittula -
Framtidsmål studier yrke: [Skriv om dina drömmar, realistiska eller inte!]
Mitt största problem är att jag lever utan drömmar. Jag har ingen aning om vad jag vill bli eller arbeta med. Det enda jag vet att jag vill är att resa till Australien. Jag vill möta mycket nytt folk och lära mig se hur människar fungerar i olika situationer. I det fallet tror jag att jag kan lära mig mest utav mig själv. Därför vill jag hinna med så mycket som möjligt, resa, arbeta med olika saker, men ändå ha tid att ta vara på mig själv och göra sånt som gör mig glad.
2. Studieplan för kursen [Skriv i månad och mål. Börja med september ! Markera ”klart” i planen allteftersom du blir klar och lägger in måldokumenten. Loggen är underlag för ditt betyg så vänta inte]
* september:
* oktober:
* november:
* december:
* januari:
* februari:
* mars:
* april:
* maj:
* juni:
* sommaren:
3. Kurslogg Sv A [Fyll i nedanstående allteftersom du blir klar och lagt in måldokumenten. Loggen är underlag för ditt betyg så var inte ödmjuk i överkant!]
Nu är det vecka: _00_
Ambitionsnivå:[kryssa för EN nivå – du kan alltid ändra under kursens gång, eller klistra in J]
___Siktar på godkänd
_X__Siktar på väl godkänd
___Siktar på mycket väl godkänd
Mål
Jag skall
Mål 1: kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Vad är det för mening med att arbeta för att bli bäst i världen på t.ex. 110 meter häck när man ändå blir av med guldet om man är dopad? Man förstör ju inte bara för sig själv utan också försitt land, sina medtävlande och sin sport. Jag tycker det är bra med avstängning för dopade idrottare. Tyvärr får man ju inte fast alla fuskare innan stora mästerskap, vilket är mycket tråkigt eftersom ”rena” idrottare kanske blir petade från pallen av dopade idrottare.
Jag hoppas, trots dagens moderna tekniker när det gäller framställning av mediciner, att det sker en minskning i användandet av doping.
Vad vore Sverige utan Norrland?
Vet Stockholmarna över huvud taget att det finns något annat än Kebnekaise och samer norr om Gävle? Knappast.
Men dom flesta, även i Stockholm, har nog hört namn som Ingemar Stenmark, Peter Forsberg och Anja Pärsson. Våra Norrländska idrottsstjärnor gör att vi också får vara med i leken ibland.
Ofta känner man sig ganska mobbad här uppe.
Men vad skulle dom ta sig till där nere om vi norrlänningar tog hand om all elen från vattenkraften? Vi kanske ska behålla den för oss själva, liksom vår vackra natur. Vi kanske ska plocka ut Norrland ur Sverige helt, vi hör ju ändå knappt dit.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Jag tycker det är svårt att skriva insändare, hur jag än gör blir dom alltid så barnsliga. Det är ändå bra att ha med dom i kursen, eftersom man ska träna på att skriva på så många sätt som möjligt.
Mål 2: kunna i tal och skrift förmedla förhållanden och kunskaper som är
viktiga för Jag själv och för den valda studieinriktningen:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete: Älgjakt
Varje höst drar mer än tvåhundratusen jägare ut i de svenska skogarna. Då är det dags för älgjakt, något som blivit lite av en tradition i Sverige. Varje år skjuts ca 100 000 älgar. Jag har valt att berätta om jakten därför att det finns många som är emot älgjakt, vilket jag inte är. Jag kommer därför att berätta om älgens utbredning, skadorna den tillför skogsbruket och hur många trafikolyckor som inträffar på grund av att älgarna kommit ut på körbanan.
Älgstammen
Stammen varierar helt på grund av älgjakten. Man måste därför dela upp stammen i en vinterstam och en sommarstam. På sommaren finns det mellan 300 000 och 400 000 älgar i landet. Under hösten skjuts ungefär 100 000 djur, så vinterstammen består då av ca 250 000 älgar.
Älgarnas reproduktion
En älgko föder en eller två kalvar varje år. Kalvarna föds på våren och följer med sin mor ett helt år tills nästa kalv föds.
Älgarnas dödlighet
Utredningar har visat att 72- 81 % av att älgkorna och 75- 93 % av tjurarna dör av jakt. Den vanligaste dödsorsaken för en älg är alltså jakten. Andra dödsorsaker kan vara trafikolyckor (med både bil och tåg), rovdjur och andra naturliga orsaker. Risken för en älgtjur att dö är 25- 35 % per år, där den är betydligt mindre hos korna 10- 20 % per år.
Endast hälften av kalvarna överlever till ett års ålder. I områden med björn är kalv- dödligheten högre än i områden där det inte finns björn.
Jaktmarker
När man jagar älg krävs det en mark att jaga på. Vilket jaktområde man än jagar på ska jägarna utse en ansvarig jaktledare. Jaktledaren måste se till att det inte skjuts mer älgar än vad som tilldelats jaktlaget. Han eller hon måste också se till att man har en spårhund som kan vara plats högst två timmar efter att laget skjutit en älg. I norra Sverige är ofta hundarna med under hela jakten.
För varje älg som skjuts ska en särskild skatt kallad fällavgift betalas till länsstyrelsen.
Varje jägare måste ha en vapenlicens för ett klass 1 vapen och det kan vara bra att göra ett skjutprov innan jakten varje år.
Det finns fem olika sorters jaktmarker. Från mycket stora skogsområden där flera jaktlag ingår i ett älgskötselområde eller stora skogmarker där flera jägare ingår i jaktlag inom ett egentligt licensområde eller särskilt licensområde. Till de små marker där enstaka jägare jagar, vilka kallas på enkalvsområden eller kalvområden.
Skador och nytta för skogsbruk
Varje år tillfogar älgar mycket skador för skogsägare, till största delen på små tallar. Det är svårt att beräkna för vilka kostnader, men man tror att det ligger på ungefär 100 miljoner kronor per år. Den främsta orsaken är att älgarna betar av toppskotten på tallplantor. Det gör att tallen inte växer det året utan väntar på att en sidogren ska bli ny topp. Den blir sedan lite sned och även om den rätar upp sig efter ett tag så har det bildas en barkinväxt och tallen har förlorat en del av sitt värde. Detta gör att vissa skogsägare inte planterar nya tallar där det egentligen borde växa tall utan väljer att plantera gran i stället.
En liten del av skadorna på träden beror på att älgar bråkar med varandra och skrapar av barken. Om älgarna betar av sidoskott på lite större ungtallar eller på vuxna tallar är det ingen större skada.
Jakten har också ett värde för skogsägarna. Äger man kan man välja att jaga själv eller upplåta (hyra ut) jakträtten. En mark så stor att där kan skjutas en älg kan inbringa ungefär 2000 kronor per år.
Älgskador i trafiken
Älgolyckor i trafiken har hållit sig på ungefär samma genomsnitt i trettio år. Älgar är inblandade i 4500- 5000 trafikolyckor per år. Det bästa sättet att minska antalet viltdjursolyckor är att sätta ut viltstängsel, det gör man därför vid alla större vägar i Sverige.
Sjukdomar
Sjukdomar och parasiter utgör en mycket liten del av dödsorsakerna för älgar. Den vanligaste dödsorsaken är som sagt jakten. Man intresserar sig inte för sjukdomar så mycket nu för tiden. För 10- 15 år sedan var det en del prat om Älvsborgssjukan. Det finns också en annan älgsjukdom som väckt uppmärksamhet, den heter hjärnhinnemask.
Tradition och turism
För många jägare är årets älgjakt en viktig tradition och en tid för rekreation.
Älgen har blivit en symbol för Sverige, skogens konung.
Det konstigaste med den norrländska älgjakten är jägarna. Vanliga fredliga och småtrista människor som jobbar på banker, affärer eller kanske som lärare ändrar helt plötsligt livsstil. De drar på sina skinnförstärkta byxor, kliver i sina stora stövlar och åker ut i skogen innan det blir ljust på morgonen. Där står de sedan i grupper och mumlar och hummar tyst med ångande andedräkt till de har lagt upp taktiken. Sedan kliver de ut i skogen, var och en mot sin speciella plats för att passa efter älgar. De väntar i dagar på att älgar stora som friggebodar ska komma klivande genom skogen. Plötsligt har någon skjutit en älg som snabbt sprättas upp där den fallit mitt ute i skogen och blod och inälvor tas bort. När jägarna sedan träffas så står de åter där och mumlar med sina knivar i handen.
Avslutning
Ibland kan jag inte låta bli att undra över jägarna och kan tänka mig att stenåldersfolket såg ut ungefär så där. Så här har människan hållit på sedan Nämdforsen var populär, och norrlänningen gör det fortfarande fast livsstilen i övrigt är helt förändrad. Undrar just om barn i någon annan världsdel läser om svenskarnas mystiska urtraditioner i sina skolböcker.
Jag tycker älgjakten är naturlig för att jag är uppväxt med den. Att det finns många människor, där ibland svenskar, som aldrig har tagit i rått kött eller ens varit ute i skogen på upptäcksfärd gör mig lite konfunderad. Ändå kan dom säga att det är fel att jaga älgar, något som kan vara en viktig del i andra människors liv. Tänk på debatten om oetisk köttdjur- uppfödning och jämför med den fria älgens liv, genom jakten behöver den inte heller lida och dö av naturliga ålderskrämpor.
Under hela min uppväxt har vi packat ryggsäcken och vandrat ut i skogen för att plocka bär eller bara för att se oss omkring. Man har blivit bekant med djur och natur.
Jag tycker det är festligt när svenskar betalar för att få åka ut på älgsafari. Ta en skogspromenad i stället.
Källor: Jägarnas riksförbund www.jagarnasriksforbund.se
Boken skog, Rasters förlag.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det går bra att skriva ett längre fakta stycke, det är faktiskt ganska kul. På så sätt får man också lära sig mycket om ämnet. Det är bra att man får välja ämne själv, så man får ta något som man intresserad av, annars blir det ett väldigt segt projekt. Det är svårt att tycka något speciellt i arbetet om älgen, men det jag framför allt vill få fram är att jag tycker det är okej att jaga och äta älg.
Mål 3: kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för
Jag själv och för den valda studieinriktningen samt för Jag som
samhällsmedborgare:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Boken jag läst heter: En liten bok med fakta om energi och miljö.Det finns inget författarregister men boken är utskickad från ÅF Energi & miljöfakta.
Jag skriver en saklig presentation.
Kapitlen var ganska korta, men författaren fick med det viktigaste och vill man ha mer information om ett särskilt ämne kan man hitta den på en Internetadress som fanns med i boken. Den var många färgglada bilder, vilket göra boken mer levande och roligare att läsa.
Det är små kapitel, men det tas upp mycket i boken, först kommer energitillförsel, där man berättar om vilka bränslen som används mest, fossila bränslen, d.v.s. olja, kol och naturgas. Nästa kapitel handlar om energianvändning, där man beskriver de tre förbrukarna av energi, industri, transport och bebyggelse.
Kapitlet om bränslen handlar förstås om bränslen, framförallt fossila bränslen, vilket är det vi använder oss mest utav, men även lite om bioenergi, som är ett bättre bränsle för naturen. Så kommer elproduktion som berättar om vindkraftverk, vattenkraftverk och kärnkraft.
Sedan ett litet avsnitt om växthuseffekten, vilken är nödvändig för att det ska finnas liv på jorden.
Övergödning eller eutrofiering som det också heter beror på att bönderna göder för mycket och att kväve bildas när man kör bil. Försurning och övergödning har mycket gemensamt, det förstör naturen. Försurningen sker på grund av utsläppen från fabrikerna.
Nästa kapitel handlar om ozonlagret som tunnas ut hela tiden och det kommer att fortsätta förstöras under många år.
Nu börjar två stycken med miljögifter och avfall. Miljögifter består av kemikalier som människan framställt och som inte hör hemma i naturen men ändå hamnar där. Under rubriken avfall är det mycket statistik som beskriver hur mycket avfall som släpps ut och hur mycket som återvinns.
Så avslutar man med att ta upp skatter och avgifter, där man förklarar att det kan bli billigare att välja ett naturvänligt bränsle.
Boken gav mig en del ny information, men en del har vi redan arbetat med. Informationen verkar mycket trovärdig och vid ett skolarbete skulle jag föreslå att man använder den här boken eller om man vill ha mer specifik information går in på www.energiochmiljö.se .
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Jag skrev en väldigt kortfattad del utav varje kapitel, men fick ändå med de mest väsentliga. Jag tycker det är svårt att hitta en bok som passar och som jag tycker det är roligt och intressant att läsa. Där för blev det en ganska kort bok, men med mycket intressant fakta.
Mål 4: kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande
och lärande:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Antiken
Den bibliska litteraturen
GT
Abraham är vår kulturs stamfader. Moses är också en betydelsefull person i berättelsen om Exodus, befrielsen ur Egypten. Moses är känd för dom tio budorden som han mottog på Sinai berg. Gamla testamentet innehåller många olika sorters litteratur, poesi, lagar, profetord, ordspråk och berättelser. Dessa skrifter är tillkomna 1200-165 f. Kr. De fem moseböckerna kallas också Toran. I Jobs bok samarbetar gud med satan för att pröva Job. Ett annat verk i GT är Höga visan. Höga visan innehåller kärlekssånger som i frodiga, poetiska bilder talar både om andlig kärlek till Gud och till den erotiska dragningen mellan man och kvinna.
NT
Kristendomen är grundad på NT som handlar om Jesu liv. NT innehåller skrifter av många slag. Berättelserna om Jesus vill både få oss att tro och berätta om hans liv med många små inlagda händelser. Evangelierna bygger på äldre traditioner. Det fanns en uppsjö av berättelser om Jesus. Vilka skulle man bevara? Vissa förkastades, vissa bevarades. Kanske var det viktigast att få fram Jesu lidande historia. Först skrev man på Jesus eget språk Arameiska, men dom skrifterna försvann, så evangelisterna skrev senare om den till Grekiska. Tjugoen av skrifterna i NT är brev, de flesta skrivna av Paulus. NT avslutas med Uppenbarelseboken, i den berättade man om framtiden.
Den grekiska litteraturen
Iliaden och Odyssén skriven på vers och handlar om ett krigståg mot staden Troja. Huvudpersonen heter Akilleus. Man vet att författaren Homeros levde någon gång under 500 talet och det sägs att han var blind. Alkaios och Sappho bodde på ön Lesbos, Alkaios var politiskt verksam och tillhörde adeln. Sappho hade en dotter Kleis och var med i en krets av flickor som hon undervisade i poesi. Det finns inga verk bevarade från Alkaios och Sappho.
Dramat – tragedin är grekernas märkligaste litteraturskapelse, den består av körsång och dialoger.
Man har bevarat sju böcker som Aischylos har skrivit, Oresten - trilogin och Perserna.
Sofokles skrev lugnt och jämt. Sofokles konstaterar gudarnas och ödets makt över människan.
Euripides är den nya tidens man som drar in psykologifrågor i sin dramatik. Han har skrivit Alkestis, en blandning mellan komedi och tragedi. Han skrev också Madea och Hippolytos.
Vin och sexuella delar är ofta med i den grekiska komedin.
Fabeln betraktas som de fattigas sätt att protestera mot de rika.
Sokrates sökte som de andra författarna efter kunskapens grund men han hade inga själviska syften. Han ville att människan skulle få veta hur lite hon egentligen visste. Platon blev väldigt upprörd när man dödade Sokrates.
Den romerska litteraturen
Plautus var fattig men kom på idén att börja som komediförfattare.
Terentius var från början slav. Hans vän Scipio kan ha hjälpt till att skriva komedierna.
För Catullus betydde kärlek, vänner och lidande allt. Han skrev med jaget i centrum, något som är nytt i Roms litteratur.
Året efter Ceasars död blev Augustus kejsare i halv landet och han höll en beskyddande hand över författare och kulturarbetare.
Bucolica, de tio herdedikterna är Vergilius debut. Georica är en bok om lantbruk. Eneiden förblir hans huvudverk Han ville att det skulle brännas men Augustus förhindrade det. Horatius var en skarpt iakttagande realist och livsnjutare.
Ovidius var en av de stora poeterna. Elegierna är hans första verk, han kallar dem själv Amores, kärlek. Ars amandi, konsten att älska, kom runt Jesu födelse. Han förvisades till Svarta havets västkust, då kallat Tomi, där han dog.
Senecas far var intresserad av retorik. Innan landsflykten kom De Ira ”Om vreden” som gjorde starkt intryck på kejsaren. Under landsflykt på Korsika skrev han 6 uppsatser till. Petronius ända påträffade skrift är Trimalchios middag. Petronius fick order om självmord. Quintilianus var den första professorn i romersk vältalighet. Han skrev på 40-talet Lärobok i vältalighet.
Epiprogrammet är för Martialis den naturliga och så gott som ända uttrycksformen.
Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det här är ett mycket speciellt sätt att lära sig epokerna på. Jag tycker inte det är så bra. Man skriver mest av och lär sig inte så mycket. Jag har inte lärt mig så mycket om epokerna, jag tror det finns bättre sätt att arbeta på.
Mål 5: kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla
anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation
och mottagare:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Cecilia, Sara, Sofia och Elin diskuterar stamceller. Lite senare kommer man in på djurs känslor. Vi tycker alla att det är okej att göra abort, men bara om barnet är oönskat t. ex. vid en våldtäckt. Det är däremot fel att ta foster till forskning, Sofia tycker naturen ska ha sin gång. Cecilia tycker det går bra att ta foster i ett tidigt stadium. Elin och Sofia tycker att människan börjar gå för långt och undrar var gränsen går. Sara har funderat ett tag och inser att det kan vara nödvändigt att ta foster för att kunna bota sjukdomar, men det känns inte rätt. Elin undrar vad dom andra tycker om provrörsbefruktning. Det är okej om man inte kan få barn.
Vi återvänder till stamceller och Cecilia säger att det är okej att döda så länge det man dödar inte har känslor. Sara och Elin säger att alla djur har känslor och undrar hur man kan veta att en varelse har känslor. Sofia och Cecilia berättar att en norsk studie visar att maskar inte har känslor, vilket Sara och Elin inte håller med om.
Elin undrar då vad Cecilia och Sofia tycker om djurförsök på råttor. Har råttor känslor? Cecilia och Sofia tycker att djurförsök är fel och att människan fått tagit över för mycket.
Elin tar på nytt upp ämnet känslor och undrar hur svanar hålla ihop livet ut? Sofia berättar att det är skillnad på känslor och känslor, djur har känsel, men kan inte planera eller minnas, svanar är programmerade för att hålla ihop.
Sara undrar vad det är för skillnad på svanar och människors känslor. Hundar kan känna skuldkänslor men är ändå olik människan, på vilket sätt?
Sofia och Cecilia säger då att dom inte kan tänka framåt och förklarar att dom försöker vara lite mer realistiska. Elin undrar när människan får känslor, har ett barn eller en utvecklingsstörd mindre känslor än en vuxen? Sofia och Cecilia berättar att det vet man bara, det är när hjärna och nerver samarbetar. Cecilia avslutar med att säga: Man har samma känslor, men man tänker inte likadant.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Att skriva en diskussion var svårt, man vet inte hur mycket man ska ta med och vilka saker som är väsentligast. Jag tycker det är svårt att hitta ett ämne att diskutera, eftersom en bra diskussion oftast är mellan personer som tycker olika i frågan.
Mål 6: kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna
bedömningar vid läsning av saklitteratur:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Dag 1
Bokens tre första kapitel handlar om energitillförsel, energianvändning och bränslen. Om de här områdena kunde jag ganska mycket redan innan, men jag tänkte ändå berätta lite kortfattat om vad jag läst. Det mest använda bränslet är fossila bränslen, d.v.s. olja, naturgas och kol. Man vill gärna minska användandet av fossila bränslen eftersom dom bidrar till växthuseffekten. Man vill istället öka användandet av vindkraft, vattenkraft och solenergi.
Det finns tre grupper som räknas till Sveriges energianvändare: industri, transport och bebyggelse. Man undrar om bränslereserverna kommer att ta slut.
Bioenergi är en bra energikälla som kan återvinnas.
Dag 2
Kapitel 4, 5 och 6 handlar om elproduktion, växthuseffekten och övergödning.
Elproduktion består till störst del av vatten- och kärnkraft. Vattenkraft är en förnybar energi, men den kan förstöra fiskars vandringar. Kärnkraft är en process med kedjereaktion hos Uran som värmer vatten.
Vindkraft har en mycket liten del av Sveriges elproduktion. Danmark däremot har större andel vindkraftverk.
Växthuseffekten är nödvändig för att det ska finnas liv på jorden, utan den skulle medeltemperaturen ligga på -18 grader Celsius, nu ligger den på +15 grader. Växthuseffekten ökar på grund av koldioxid, metan och freoner, freoner består av klor och brom.
Övergödning är, som man hör på namnet, när man göder så mycket att naturen inte kan ta tillvara på ämnena som släpps ut.
Dag 3
Det första kapitlet jag läser idag handlar om försurning. Försurning kan jag inte så mycket om, även fast det är ett stort problem i Sverige. Det kommer i huvudsak från svavel, kväveoxider och ammoniak. Svavel utsläpps framför allt från industrin och ammoniak kommer från jordbruket.
Det andra kapitlet handlar om ozonlagrets förtunning som ökar riskerna för hudcancer. Även om man skulle sluta släppa ut ämnena som tunnar ut ozonlagret idag, skulle det ta många år innan ozonlagret slutade skadas.
Dag 4
Idag har jag läst om miljögifter och avfall. Eftersom vi inte arbetat så mycket om detta, är mycket av informationen ny för mig. Det står om de 5 mest omtalade miljögifterna, PAH, PCB, DDT, Klorbensener och bromerade flamskyddsmedel. Det står också vad som påverkas mest av miljögifter och att miljögifter stör kretsloppet.
I avfallskapitlet får man läsa om hur mycket avfall som släpps ut av Sverige, industrin och hushållen. Man återvinner en stor del av avfallen i Sverige och förbränner en del.
SAKAB, Svensk avfallskonvertering tar han om det farligaste avfallet.
Sedan 1985 har de flesta utsläppen från förbränningarna av avfall minskat med nästan 100 %. Producentansvar betyder att producenten har huvudansvar för varan under hela varans liv.
Dag 5
Den sista dagen återstår bara ett kapitel om skatter och avgifter och 3 sidor om prefix och hur många kWh man kan få ut ur olika ämnen. Det står också lite om pH-värde.
I kapitlet om skatter står det mycket om hur mycket skatt man måste betala, beroende på vilket bränsle man använder. Avgifterna på bekämpningsmedel är olika för att få oss att minska de farliga ämnena.
Boken jag läst heter: En liten bok med fakta om energi och miljö.
Det finns inget författarregister men boken är utskickad från ÅF Energi & miljöfakta.
Det finns också telefonnummer man kan ringa eller att man kan besöka www.energiochmiljö.se för att få mer specifik information om något som har med energi att göra.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Arbetet med fackboken var det kämpigaste, först välja en fackbok som man tycker är någorlunda intressant och sedan skriva så att den som läser dagboken kan se att jag verkligen läst boken. Jag tycker trots allt att det gick bra att skriva dagboken och även om det är det tråkigaste målet så är det bra.
Mål 7: kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna
bedömningar vid läsning av litterära texter från olika tider och
kulturer:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Huvudperson/hjälte: Frodo
Mentor: Trollkarlen Gandalf
Clowner: Merry och Pippin
Fiender: Sauruman och hans Orcher
Vänner: Legolas, Gimli, Boromir, Gandalf, Aragorn, Sam, Merry och Pippin.
Analys av filmerna Sagan om ringen
Filmen börjar i Fylke där allt är frid och fröjd tills Gandalf dyker upp. Ringen i ”sagan om ringen” står för makt. Frodo hälsar Gandalf välkommen. Berättaren behöver en prolog för ringens historia. Frodo är runt tjugo år och nyfiken på världen. Filmen börjar med en väldigt mysig känsla när man får se Fylke, en vacker och nostalgisk by. Titeln säger allt.
Gandalf tar ringer från Bilbo och ger den till Frodo. Han ber Frodo ta den till Vattnadal för att sätta den i säkerhet.
Frodo måste förstöra den. Frodo blir förvånad men går med på att ta med ringen till Vattnadal. Han tar sitt ansvar, han är den utvalda.¨
Frodos mentor är trollkarlen Gandalf. Hans farbror Bilbo har alltid inspirerat honom. Gandalf stödjer Frodo hela vägen.
Dom ger sig iväg från Fylke och börjar möta faror.
Om dom misslyckas kommer deras värld att gå under. Nya regler är att det inte längre finns några regler. Det gäller bara att överleva till varje pris. Ringer tär Frodo allt mer och alla vill ta den ifrån honom. Vilket leder till att Frodo inte kan lita till 100 % på någon. Gimli, Legolas, Aragorn, Boromir, Sam, Merry, Pippin och Gandalf hjälper honom under hela vägen. Till störst del Sam och till viss del Smeagol.
Han närmar sig Mordor och fienderna blir fler.
Frodo tror att Gandalf dör men Gandalf har inte dött. Frodo blir mer och mer kritisk till sitt uppdrag. Han blir mer och mer kär i ringen.
När ringen är förstörd krönts Aragorn till kung. Det blir en del festligheter också. Under uppdraget måste Frodo hela tiden hålla sig i rörelse, det blir ingen vila eller paus.
Han vill inte vara i Fylke igen utan följer med Gandalf mot nya äventyr. Han är inte lika äventyrslysten och förstår att livet kan få ett plötsligt slut. Han känner sig fri från ringens krafter. Efter det att ringen är förstörd tar dom sig lugnt tillbaka. När ringen förstörs försvinner även alla fiender.
Frodo och Sam tar ringen till Mordor. Merry och Pippin bussar träden på Saurumans läger. Legolas, Gimli, Gandalf och Aragorn strider mot orcher.
Han återvänder aldrig hem.
Roman analys, Robinsson Crusoe
Berättelsen börjar med att Robinsson Crusoe berättar sin bakgrund. Vi får veta att Crusoe är äventyrslysten och villig att ge sig ut i världen. Hans far tycker däremot att han ska utbilda sig till jurist. I början av boken funderar han mycket på om han ska trotsa sin far och åka ut på havet eller lyssna på sin far genom att stanna kvar i York.
När Crusoe bestämmer sig för att trotsa sin far beror det mycket på att han träffar en vän som frågar om han vill åka med till London. Han bestämmer sig utan större tvivel att följa med. Alla ser de onda tecknen runt Crusoe, en sådan otur första gången man ger sig ut i båt bådar inte gott. Han ger sig trots allt ut på en ny resa, längre den här gången. Oturen förföljer honom, bland annat pirater. Men han hamnar i Brasilien och bor där i flera år. Innan man frågar om han vill åka för att hämta slavar i Afrika, vilket han dumt nog gör, tjänar han mycket pengar. Sedan förliser han på den lilla ön någonstans i Mellanamerika.
När Robinsson Crusoe blir strandsatt på ön blir han först alldeles galen. Han har ingen mat inget hus och kan bli dödad av både vildar och vilda djur. När han nästa dag upptäcker att båten och dom nödvändiga förnödenheterna finns inom räckhåll börjar han arbeta för att överleva. Han gör det bästa av situationen och accepterar sitt liv på ön.
Gud är Crusoes mentor. Crusoe förstår att gud har sänt honom till ön för att han bröt sin fars vilja och åkte ut på havet. När Crusoe förstår att gud är med honom och vill hjälpa honom börjar han lugna ner sig. När säden sedan mognar, vilket han tror är guds verk, börjar han läsa bibeln.
Det som gör att Crusoe börjar arbeta med ett hem på ön och fortsätter att utveckla det även efter många år, är vetskapen om att gud räddade honom medan dom andra i besättningen drunknade natten dom kom till ön.
Crusoe saknar någon att prata med. Han är mycket deprimerad under sina första år på ön, men han accepterar sin plats. Han tänker framåt och ser till alltid ha mat hemma. När han blir hemskt sjuk och bara ligger i sin säng och yrar återvänder han till depressionen igen.
En dag rasar taket in i hans grotta, vilket gör att han blir väldigt rädd för att sova i den.
När han sedan upptäcker fotspår i sanden gör hans liv ännu en ny vänding. Han vågar inte gå ut på flera dagar och efter det känner han sig inte alls lika fri på sin ö.
När Crusoe blir strandsatt ser han det först som om livet gått under. Men när han upptäcker att han är den ende överlevande tar han tag i saken och ser till att ta vara på den tid Gud gett honom medan hans kamrater dog.
Han firar segern när ett skepp anländer till ön. Det har gjorts myteri på skeppet och Crusoe och Fredag tillsammans med kaptenen och de sjömän som inte gjort myteri bestämmer sig för att ta tillbaka skeppet. Crusoe får sin vila under resan tillbaka till England och under den korta tid han stannar i England.
Crusoe har naturligtvis förändrats både psykiskt och fysiskt under sina trettiofem år på resande fot, varav 27 år han tillbringat på ön. Men när han kommer hem känner han sig malplacerad och beger sig till Lissabon. På vägen från Lissabon tillbaka till England möter han nya äventyr och fiender.
Han ger sig tillbaka till ön och ser vad som händer med den nya civilisationen. Men vad som händer där får man aldrig veta. Det får läsaren själv räkna ut och fundera över.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det är svårt att skriva analyser, det är mycket lättare att skriva en recension, då man kan berätta boken. Det blir väldigt mycket detaljer. Dessutom är det i vissa fall svårt att hitta hjälten och fienden. När man har mallen går det ändå bra, om man läst boken eller sett filmen och tagit till sig den är det inte så svårt. Eftersom jag lever mig in i karaktärernas liv så tycker jag inte det är så svårt.
Mål 8: känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Romeo & Julia - Renässansen
Jag har sett en modern version av Romeo och Julia. Dom använder pistoler istället för svärd och åker bilar, men handlingen är i princip den samma.
Familjen Capulet och familjen Montague kommer inte alls överens, de hatar varandra. Så träffar Romeo och Julia varandra och det är kärlek vid första ögonkastet. Dom gifter sig redan nästa dag, i hemlighet hos fader Lorenzo. Senare ger sig Tybalt, som är en Capulet, på Romeos bäste vän Mercutio. Romeo som nu är släkt med Tybalt kan inte göra något, men när han upptäcker att Mercutio är död, mördar han i sitt blinda raseri Tybalt. Han blir helt bestört när han förstår vad han gjort. Romeo förvisas från staden i gryningen, men får först tillbringa natten hos sin älskade Julia.
Julia ska bli bortgift och vet inte vad hon ska ta sig till, så hon beger sig till fader Lorenzo. Fader Lorenzo ger henne en dryck som ger henne ett dödligt tillstånd under ett dygn, för att sedan vakna upp. Julia dricker drycken och dödförklaras, men Romeo får aldrig veta att det är en bluff. Han beger sig till kyrkan där Julia ligger, tillsynes död. På vägen får han tag på ett gift som är väldigt starkt. När han sagt adjö till Julia dricker han giftet och upptäcker till sin förskräckelse att Julia vaknat. Julia tar Romeos pistol och skjuter sig själv.
Johan August Strindberg – Naturalismen
August Strindberg föddes den 22 januari 1849. Han pappa var ansvarig för godstrafiken mellan Mälaren och Göta kanal och hans mamma var en värdshusflicka. På fädernet tillhörde han en känd borgarfamilj med kulturella intressen. August hade sju syskon.
1879 släppte han romanen Röda Rummet som fick stor succé. August var också en begåvad vetenskapsman med sina egna tankar.
1883 valde Strindberg själv att lämna landet tillsammans med sin fru och sina tre barn. Han flyttade runt på landsbygden i bland annat Frankrike och Schweiz.
Strindberg dog den 14 maj 1912. Han skrev ungefär 60 dramer, ett tiotal romaner och novellsamlingar och minst 8000 brev, något som gjorde honom mycket stor i de svenska litterära kretsarna och han var även känd internationellt. Han dominerade länge svensk litteratur och var ofta omdiskuterad.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg
http://www.strindbergsmuseet.se/
Dickens, Charles, 1812-1870 Oliver Twist- Realismen
Oliver Twist
Oliver Twist är en 9 år gammal föräldralös pojke som lämnas från sitt barnhem till en kistmakare. Men hamnar hos ficktjuvar i London. Efter ett misslyckat rånförsök hamnar han hos en snäll man som tar väl hand om honom. Men på något oförklarligt vis hamnar åter igen hos Fagins tjuvliga, för att på nytt skickas till äventyr och än en gång omhändertas av vänligt sinnade människor. Under tiden försöker folk tjäna en slant på att ta reda på Olivers förflutna med hjälp av ett halsband som hans mor bar när hon födde honom. Mot slutet löser det sig i alla fall för Oliver och han får bo hos den vänliga mannen och man får fast tjuvligan. Snälla människor löser också Olivers förflutna.
Michelangelo
Michelangelo föddes den 6 mars 1475 i Florense.
Hans pappa hette Lodovico. Hans mamma kunde inte ta hand om honom och han fick bo hos en annan mamma. Michelangelos biologiska mamma dog när han var 6 år. Då fick han börja skolan, där blev han god vän med Francesco Granacci som tyckte mycket om konst och tog med honom till målarateljéer, något som Michelangelos familj inte tyckte om. Dom skämdes över att ha honom i familjen men Michelangelo var envis.
När Michelangelo var 13 år började han som lärling hos den kända målaren Domenico Ghirlandaios, kursen varade 3 år. Men när han gått kursen 2 år följde han med sin vän Francesco Granacci till en vacker trädgård med stenskulpturer. Michelangelo blev väldigt imponerad och slutade hos Domenico. Skulpturerna var gjorda av Lorenzo di Medici och Michelangelo började kopiera skulpturerna. Lorenzo fick se en kopia och tyckte den var mycket bra. Efter lite problem med Michelangelos pappa började dom samarbeta. Efter två år dog Di Medici.
1496 åkte Michelangelo till Rom där en bankir hade beställt en skulptur, Peitá, som blev det enda signerade verket av Michelangelo.
Något som utvecklade Michelangelo ytterligare var hans samarbete Leonardo da Vinci år 1503.
År 1508 åkte han till Rom och arbetade flera år med konstverk i det Sixtinska kapellet. Han jobbade mestadels ensam och hade också några duster med påven.
Michelangelos sista verk som inte hann bli färdigt var en skulptur som hette Peitá Rondanini.
Michelangelo dog den 18 februari 1564. Han blev begravd i Florens, ett eget önskemål.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
I det här målet lär man sig mer än när man bara skriver kortfattat om epokerna. Tyvärr lär man sig bara om precis det ämne man arbetar med, man missar ju mycket annat i epoken. Det är inte så svårt att lämna in fakta arbeten, det är ju något som man gjort genom hela grundskolan. Det är svårt att hitta något nytt i varje epok, en författare där, en pjäs där och så vidare. Men jag tycker det gick bra, även om jag fick två ur samma epok, det upptäckte jag först senare.
Mål 9: kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och
byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet
språk:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
_X_ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete: 1,2 ,3 ,4) Obestämd: En ett flera bestämd: Den det de
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Singular: Singular: Plural: Plural:
förhållande förhållandet förhållanden förhållandena
fluga flugan flugor flugorna
gående gående gående gående
boskap boskapen boskap boskapen
hustru hustrun hustrur hustrurna
sambo sambon sambos samborna
fader fadern fäder fäderna
blinker blinkern blinkrar blinkrarna
leende leendet leenden leendena
solarium solariet solarium solarierna
baby babyn babies bebisarna
fadder faddern faddrar faddrarna
ekologi ekologin ekologier ekologierna
kvitto kvittot kvitton kvittona
tro tron troar troarna
gymnasium gymnasiet gymnasier gymnasierna
urmakare urmakaren urmakare urmakarna
medium mediet medium medierna
album alumet album albumen
video videon videor videorna
(v-spelare, v-filmer)
fot foten fötter fötterna
generalisering -seringen -seringar -seringarna
årtusende årtusendet årtusenden årtusendena
centrum centrumet centrum centrumen
välvilja välviljan välviljor välviljorna
cafeteria cafeterian cafeterior cafeteriorna
akvarium akvariet akvarium akvarierna
ambition ambitionen ambitioner ambitionerna
moder modern mödrar mödrarna
7)
Huvud: -bonad, -sak, -gata, över-, -lös, -löss
Ut: -Skick, -stängd, -omhus, -om, -slängd, -kastad, bak-, -väg, för-
Dans: -golv, -klubb, folk-, -musik, -band, regn-, sol-
Musik: Dansbands-, -café, -lektion, -video
Brun: -Björn, ljus-, mörk-, grå-, bajs-, -sten
Skriv(a): -Sätt, -stil, -svårighet
Lång: -Kalsong, -sam, -hårig, -film
Personal: -möte, -rum, -chef, extra-
Tand: -ställning, -läkare, -troll, -hygenist, -tråd, -petare, hörn-, mjölk-, visdoms-, fram-
Video: -kassett, -band, -bandspelare, -kamera, -film
Halv: -mesyr, -timme, -år, -färdigt
Bil: -stereo, -motor, -dörr, -tvätt, -shampo, -radio, -däck, last-, radiostyrd-, el-, hus-
8)
a-dis,o anti-nej,emot auto-själv bi-dubbel,intill bio-levande dis-isär,miss,o extra-lite mer in-inte,o manu-för handen max-fullt de-av,från mono-en post-efter pre-före pro-välvillig mikro-litet re-tvärtemot,anti tele-överföring,rörelse term-fackspråklig ultra-extremt,ytterst
9) lokomotiv motorhotell elektricitet automobil biograf motor videogram velociped
lok, motell, el, bil, bio, motor?, video,
10)
BNP BRIS BRÅ BUSIT CAD EU FN HSB IKEA JO JÄMO KOMVUX LO moms NECLA NK NORDEK RFSU SACO SAF SAOL SAS SIFO
Brutto national produkt
Barnens rätt i samhället
Brottsförebyggande rådet
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Justitieombudsman
jämställdhetsombudsman
Kommunal vuxenutbildning
Landsorganisationen (i Sverige)
Mervärdesskatt
North East Cargo Link Alliance
Nordiska Kompaniet
Riksförbund för sexuell upplysning
Sveriges Akademikers centralförbund
Society of American Foresters
Svenska akademins ordlista
11)stor liten unik dålig långhalsad ond krigisk god lång trekantig vacker förvånad
långhalsad, förvånad, krigisk kompenseras med mer och mest, de ord som slutar på –ad. Krigisk?
stor, större störst
liten, mindre, minst
unik, unikare, unikast
dålig, sämre,sämst
ond, ondare, ondast
god, godare, godast
lång, längre, längst
trekantig, trekantigare, trekantigast
vacker, vackrare, vackrast
12) katt bil äng hund flygplan klassrum häst torg båt polis skog gitarr verkstadsarbetare verkställande direktör sjuksköterska gul, gräslig, hemsk, jättegammal, otroligt ful katt
grön, rostig, hostande, högljudd bil
grön, mjuk, varm, blommig, gungande äng
sträng, förbannad, irriterande, våldsam, fruktansvärt ful direktör
mörk, stor, djup, grön, mossig, hemsk, läskig, skräckinjagande, dimmig, risig skog
13) Guldguler hy, matt blomstrande små kinder, nedkramat bröst och platta skulderblad. Lät se din hand! Var ådra blå och trinder ligger så sväljd och fuktig som i bad, handen är svettig och ådrorna stela. (Carl michael Bellman, Fredmans epistel n:o 30)
14) Tag tema på de här verben. Använd ordlista, om du är osäker:
bära – bar, burit
gömma – gömde, gömt
gjuta – göt, gjutit
skryta – skröt, skrutit
flyta – flöt, flutit
krypa – kröp, krupitstå – stod, stått
tillåta - tillät, tillåtit
hålla – höll, hållit
stjäla – stal, stulit
skilja – skiljde, skilt
ligga – låg, legat
flyga – flög, flugitknyta – knöt, knutit
lägga – lade, lagt
skära – skärt, skurit
falla – föll, fallit
vilja – ville, velat
15) Gör om de här aktiva meningarna till passiva:
Jägaren skjuter haren. Haren sköts av jägaren.
Strindberg skrev Röda rummet. Röda rummet skrevs av Strindberg.
Gasten ska reva seglen. Seglen skulle bli revade av gasten.
Simon skulle ha städat rummet. Rummet skulle blivit städat av Simon.
Sergeanten skulle ge ordern. Orden skulle givits av sergeanten.
Lisa har kysst David. David blev kysst av Lisa.Marie hade bakat tårtan. Tårtan har blivit bakad av Marie.
Johan kommer att klara jobbet. Jobbet kommer att bli avklarat av Johan.
16)Vilka verb hör samman med de här substantiven? Skriv ner uttrycken på separat papper:
Olle har gjort en dumhet. Han fick stå till svars för det. Elektrikern satte maskinen ur funktion. Politiker ska ta beslut. Det gäller att sätta stopp för alla dumheter. Flickan begick självmord. Hon tog sitt eget liv. Inte många ville sätta livet för att rädda andras Det gäller att inte hoppa i galen tunna.
Gjort, stå, satte, ta, sätta, begick, tog, sätta, hoppa
17)a-Leta rätt på de 18 verben i följande text och skriv ner dem.
B - Vilka är de fyra hjälpverben
c - Tag tema på dem. d - Hur många svaga och starka verb finns i texten?
E - Tag tema på de starka verben. Det sista verbet är imperfektform av hjälpa, Idag är verbet svagt, men då var det starkt.
F - Hur löd temat, tror du?
Gusten fortsatte i starkt trav, och Carlsson följde, efter så gott han kunde; men han var fetlagd och kunde icke hålla jämna steg, blev andfådd, bad Gusten sakta av, men denne hade ingen lust att offra sig utan sprang, sprang för livet. Carlsson tog honom i rockskörtet, tiggde och bad, att han ej skulle löpa ifrån honom, lovade guld och gröna skogar, besvor honom vid salighet och pina, men ingenting halp. (August Strindberg, Hemsöborna)
Fortsatte, imperfekt
Följde, imperfekt
var, imperfekt
kunde, B imperfekt
hålla, infinitiv
blev, imperfekt
bad, imperfekt
hade, imperfekt
offra, infinitiv
sprang, imperfekt
sprang, imperfekt
tog, imperfekt
tiggde, imperfekt
bad, imperfekt
löpa, infinitiv
lovade, B imperfekt
besvor, imperfekt
halp?
18)Substantiv: gift, eka, tacka, lik, ren, maska, gruva, plakat, bar, kola, nia, sund, resa, skala, öde, vara
Adjektiv: rå, ren, perfekt, vass, sträng, sund, nära,
Verb: eka, tacka, komma, maska, bar, grönska, resa, skala, vara
19)Hopp
Hopplös, hoppas, hoppfullt, hopp
Förstå
förståligt, förståelse, förstående
Arbeta
arbete, arbetare, arbetsamt, arbetande
Tyst
tystnade, tystlåten, tystnad
Lycka
lycka, lyckligtvis, lyckas, lyckad, lyckliga
Skilja
Skillnad, skilsmässa, skilda, skiljdes, skilt.
20) Risk – riskera, risker, riskfylld, riskerat, riskerar,
Blom – blomma, blommor, blomning, blomster, blommiga, blommigt, blommande,
Musik – musiker, musiksmak, musikgrupp, musikant,
Dans – dansare, dansande, dansgolv, dansös, dansar, dansant,
Lära – lärande, lärare, lärt?, läromedel?, läror?,
Arbete – arbetare, arbetande, arbetsvillig, arbetslös, arbetsamt, arbetslön, arbeten, arbeta,
21)
Karin var snabb.
Jonas var mycket ledsen.
Klockan var kvart över tio.
Vart??? Tre meningar…
22)
Jag tar hellre bussen.
Vill du hellre ha glass.
Malin åker hellre slalom.
Jag vill inte heller åka buss.
Jag vill inte heller ha glass.
Sara vill inte heller åka längdskidor.
23)
sova – länge, tyst, borta
skratta – hejdlöst, högt, glatt
fnittra – glatt, barnsligt, flickigt
springa – fort, långsamt, fult
sjunga – högt, hemskt, vackert
skriva – långsamt, fint, mycket
älska – kärleksfullt, romantiskt, gulligt
skaka – våldsamt, kraftigt, lite
24: Vilka av de kursiverade orden är adjektiv och vilka är adverb? Förklara varför.
a) Det händer sällan, att man ser en så intelligent hund.
b) Kalle kommer aldrig i tid. Därför är han inte så populär.
c) När skulle Daniel komma hit?
d) Mia kom nyss hemifrån.
e) Anna kom snabbt till Paris med ett snabbt tåg.
f) Agenten spelar ett farligt spel och lever farligt.
g) Filmen slutade lyckligt. Den hade ett lyckligt slut.
h) Det är ovanligt att Oskar hittar något ovanligt billigt på rea.
i) Elefanten är ett ofantligt djur och ofantligt stark.
Sällan, aldrig, när, hemifrån, snabbt
25)
a) sin sin b) hans c) sin d) hans e) sin f) hans g) de h) dem i) dem j) dem
26)I första meningen beskriver man att uppgiften var svår.
I andra meningen säger man att uppgiften var svår att lösa.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Grammatiken var ett väldigt jobbigt avsnitt, det var så många uppgifter att det var svårt att hitta motivation att arbeta med det. Ibland var det svårt att förstå uppgiften och man visste inte riktigt hur man skulle redovisa den. Jag har svårt att få grammatiken att fastna i huvudet, jag lär mig den innan provet, så ligger den kvar i huvudet en vecka och så, borta!
Mål 10: kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och
kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för
att skriva och kommunicera:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
_X_ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
1 Epoken: Antiken
2 Sökfras: Antiken
3 Sökmotor: Goggle
4 Antal träffar: 754000
5 Adressen till den sida du valde: susning.nu
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord):
På den här sidan finns inte så mycket fakta om antiken i sig. Det är mer korta förklaringar och länkar till andra ord, även de orden har en kort förklaring. Det är lätt att cirkulera, dvs gå vidare från sökordet, längre och längre för att sedan återvända och finna samma fakta som från början. Sidan är inte särskilt bekväm för ögat,
men helt okej om man vill ha en sammanfattning av något.
1 Epoken: Upplysningen
2 Sökfras: Upplysningen
3 Sökmotor: Altavista
4 Antal träffar: 31200
5 Adressen till den sida du valde: http://hem.passagen.se/slcarl/historiska_epoker/epoker/upplysningen.html
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord):
På den här sidan finns mycket bra fakta om både politik, ekonomi, kultur och en kort sammanfattning. Den är skriven i svart, en vit bakgrund och olika teckensnitt i när man byter stycke. Man kan inte vara säker på om det är en elev som gjort arbetet elöler om det kommer från en faktabok. Med andra ord bör man kolla upp faktan innan man lägger in det i ett arbete.
1 Epoken: Romantiken
2 Sökfras: Romantiken
3 Sökmotor: eniro
4 Antal träffar: 8960
5 Adressen till den sida du valde: www.mimersbrunn.se/arbeten/836.asp
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord):
Det här arbetet är gjort av en elev och man kan därför inte vara säker på att arbetet innehåller rätta fakta. Innehållet är skrivet som en ämnesessä och har fin styckeindelning och inledning. Nackdelen är att det mitt på sidan ligger en reklamikon. Det finns ett utdrag ur Sofies Värld, vilket gör texten mer trovärdig.
Runt omkring texten är en svagt blå färg vilket gör sidan mer levande.
1 Epoken: Renässansen
2 Sökfras:Renässansen
3 Sökmotor: msn
4 Antal träffar:9694
5 Adressen till den sida du valde: http://hem.passagen.se/slcarl/historiska_epoker/epoker/renssansen.html
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord): Man får inte uppleva så mycket på den här sidan. Den är vit med svart text. Det är svårt att veta hur trovärdig texten är. Det är fina indelningar, men väldigt lite färg. Det står inte bara om författare utan om konstnärer och andra historiska män också. Det finns en länk så man kan ta sig till källförfattarna och andra epoker.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det var svårt att veta vad man skulle skriva,. Skulle man skriva hur det såg ut på sidan eller ta ut lite kortfattad fakta ur texten på sidan? Jag skrev först en kortfattad version av sidans fakta, men ändrade det sedan till hur sidan såg ut. Det var en lite luddig förklaring. Jag tycker ändå det var en bra mall, det var lätt att ta sig tid till sökarbetet.
Mål 11: ha fördjupat sina kunskaper inom något område av svenskämnet utifrån intressen, behov eller vald studieinriktning:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Jagad
Vi sprang genom skogen, Sebastian var till höger om mig och Jason och Maria till vänster. De gröna var inte långt borta. Vi hade sprungit snart en kilometer, jag visste att Sebastian inte skulle orka mycket till. Vi måste hitta ett gömställe inom någon minut, annars skulle vi bli tvungna att stanna och ta upp striden. Sebastian snubblade till men höll sig på fötterna. Hopp, skutt, skutt, hopp igen, en lågt hängande gren gav mig ännu en rispa på kinden. Under några meter flat mark tittade jag upp och letade än en gång efter ett gömställe. Där borta var det en öppning i skogen, förbannat också. Nu måste vi antingen byta riktning, vänta in fienden, hitta ett dåligt gömställe på några sekunder eller springa rakt ut på det öppna fältet. Så snubblade plötsligt Maria. Jason stannade och hjälpte henne, men hon kom inte på fötter. Jag vände och sprang tillbaka. Sebastian hade också vänt och var strax bakom mig. Jason hade lyft upp Maria och bar henne nu på axlarna. Men vi hade redan förlorat mycket tid och de skulle ta mycket längre tid att springa om Jason blev tvungen att bära Maria. Vi skulle inte komma långt.
- Sätt henne bakom busken, viskade jag och smög efter honom mot en stor, tät buske med gula blommor.
- De måste vara alldeles nära, viskade Sebastian som kom efter mig.
- Vi kryper ihop här bakom busken och hoppas att de går förbi, sa Jason tyst och hukade sig ner bredvid Maria och tog av henne skon. Han tog av hennes strumpa och virade den hårt runt fotleden, sedan la han den i högläge på en av grenarna i busken.
- Hur många var dom? Frågade jag och försökte kika ut genom den täta busken.
- Dom kan inte vara fler än tio, sa Jason och smög fram på höger sida om mig. Han kikade också ut genom dom täta grenarna för att upptäcka förföljarna innan dom upptäckte oss.
- Jag tycker inte om de är, viskade Sebastian som satt sig på en stubbe och höll handen i sidan.
- Inte vi heller. Håll ut bara, svarade Jason och kastade en blick på Sebastian. Nej! Viskade han och kastade sig fram mot Sebastian. Du är ju allergisk mot såna här buskar.
- Atchoo!!!
Försent. Sebastian nös högt och snörvlade sedan:
- Förlåt.
- Sch, viskade jag och kikade genom busken igen. Dom kanske inte hörde oss.
Jason kom framkrypande, helt ljudlöst. Sebastian och Maria satt helt stilla. Jag tittade ner på Maria och kunde tydligt se skräcken i hennes ögon. Jag tittade tillbaka precis i tid för att se ett ansikte försvinna in bakom ett träd tjugo meter bort.
- Jason, viskade jag kvävt. Det står någon bakom eken, tjugo meter bort. Nej, inte åt det håller, höger, där, ja. Vad gör vi? Anfall är bästa försvar, eller? Maria kommer inte så långt med den där foten, mimade jag och vände blicken mot Sebastian. Jag nickade och vände mig tillbaka mot Jason.
- Redo? Utan att vänta på svar sprang jag fram från vårt gömställe och skrek. Genast hoppade sju grönklädda figurer fram. Jag hade haft rätt när det gällde avståndet. Dom var utspridda på en linje ungefär tjugo meter bort. Jag sprang fram, tvärstannade halvvägs och drog mitt svärd. Knappt en sekund senare hörde jag någon som gjorde samma sak till höger om mig. Och en sekund senare samma sak, fast till vänster om mig. Jag hade ögonen på de sju som kom gående rakt emot oss med svärden lyfta, men nu visste jag säkert att både Jason och Sebastian var med mig. Vi hade en mycket liten chans att klara det, men vi kunde inte lämna Maria och springa iväg. Vi visste att de var duktiga fäktare. Vi hade fäktats mot dem förr, men aldrig i ett sådant underläge. Plötsligt ramlande en av dem ihop, de två närmast den hopfallne stannade och de andra tittade sig skräckslagna omkring.
- Attack! ropade Sebastian och sprang fram.
Sebastian förlorade lillfingret på höger hand, Jason fick ett djupt jack i vänstra låret och jag bröt två fingrar på vänster hand. Det visade sig att Sebastian plockat upp ett dussin stenar medan han satt på stubben och sedan kastat några mot De gröna så vi skulle få ett litet överraskningsmoment. Jag vet inte hur gick för De gröna men de sprang i alla fall iväg efter ungefär tio minuter, det vill säga alla som kunde springa. Vi hämtade Maria, jag och Sebastian hjälptes åt att bära henne. Jason hittade något som liknade en käpp och haltade efter oss. Vi gick längs med en stor fors och när solen gick ner nådde vi Ängskojan. Jag vet inte riktigt varför den heter så, det är bara skog överallt och så den brusande forsen.
När vi kom dit stannade vi och åt, vi hade inte ätit på 2 dagar. Vi, jag menar Jason bättrade till Marias fot, den var stukad. Jasons byxor var helt nerblodade, men han hade lagt om någon sorts bandage och morgonen efter behövde han inte längre använda käppen. Han fixade till Sebastians finger på något vis innan vi lämnade busken, jag har ingen aning om hur han gjorde det och jag är inte så intresserad, så länge Sebastian klarar sig lämnar jag allt doktorsarbete till Jason. Där spjälade han mina fingrar lite slarvigt, det var inte alltför bekvämt att bära Maria, men efter maten vid kojan gjorde han om det så jag fick full rörlighet och smärtan avtog.
Vi sov knappt någonting. Jag tror vi alla kände att vi inte var trygga förrän vi var tillbaka på rätt sida Viltbäcken. Även om den här kojan tillhörde vårat folk var vi fortfarande på De grönas marker. Det var tre dagsmarscher till Viltbäcken.
Eftersom ingen av oss sov särskilt djupt åt vi frukost i gryningen och bröt upp just som solstrålarna kröp upp över trädtopparna. Det är en olustig känsla att gå så där mitt ute på okänd mark, man känner sig iakttagen hela tiden. Resan till De grönas skogar har aldrig varit särskilt roande, men efter våran stormning för en vecka sedan har De gröna ökat försiktigheten och antalet vakter. Jag visste inte hur många av oss som var på väg tillbaka till våra marker, men jag hade en känsla av att det inte var så många kvar av den ursprungliga stormningstruppen. Det var inte meningen att jag, Sebastian och Maria skulle ha kommit med. Jason har patrullerat runt våra gränser i två månader och eftersom hans far var en legendarisk soldat var det självklart att han skulle med ut i kriget. Sebastian däremot har aldrig varit någon krigare, han följde bara med eftersom Maria gjorde det. Maria är min bästa vän och när jag bestämde att jag skulle följa med Jason så kom hon med rent automatiskt, fast jag tror att hon saknade stugvärmen mest av oss.
Än så länge höll vi alltså fortfarande ihop, även om vi led fruktansvärda förluster två dagar tidigare. Jasons bror Hannes och våra barndomsvänner Katharina och Leo försvann spårlöst. Vi kan bara hoppas att dom tagit sig tillbaka någon annan väg. Många dog också. Vi var ett gäng på kanske tio personer som sprang iväg åt samma håll, men Jason, jag, Sebastian och Maria svängde av efter några meter när förföljarna kom för nära och sedan dess har vi inte sett några kända ansikten.
Jag kastade en blick över axeln, Sebastian gick och sneglade på sin hand, han vet att det var nära ögat i skogen igår. Det var ett rent under att vi fyra fortfarande var i livet. Maria ser också fundersam ut, hon brukade vara den som lever loppan och får det att rycka i mungiporna, jag hade aldrig sett henne så dyster förut. Jason travade på, man kunde aldrig se på honom vad han tänkte. Han såg lagom bitter ut, inte konstigt med tanke på att hans ben inte borde vara ute och vandra i det tillståndet, men han hade alltid haft en ganska stram min.
Snart måste vi stanna för lunch, jag tror det var det som bidrog mest till ökningen av rynkor i Jasons redan bekymrade ansikte. Det fanns ingen trygg plats någonstans. Vi gick att par meter in i skogen, men höll oss hela tiden i linje med forsen. Precis som Jason kunde jag se att det här var den sämsta tänkbara plats att ta en rast på, men jag (och Jason) visste också att vi inte skulle klara många minuter till utan mat. Då stannade han plötsligt och Maria kvävde ett skrik när Sebastian gick rakt in i henne. Hon viskande en hel ramsa svordomar.
- Följ efter mig, viskade Jason och smög in i skogen. Vi smög efter honom. Det fanns inget att se där framför oss, men Jason brukade inte byta riktning så där utan vidare. Snart stannade han, då vi gått ungefär 50 meter rakt in i skogen och vi gömde oss bakom två stora granar.
- Vad gör vi här? Frågade Maria just som vi satt oss på marken och tog av oss våra skavande ryggsäckar.
- Jag fick en så olustig känsla, viskade Jason, de kändes som vi måste lämna forsen och söka skydd omedelbart.
- Nu ser vi syner också, viskade Sebastian uppgivet, men ändrade tonfall efter en blick i sin ryggsäck och säger: Fast nu kan vi ju i alla fall passa på att äta.
- Ja, svarade jag och öppnade min ryggsäck, fast vi får äta maten kall, vi kan inte göra upp eld här.
Vi åt fort och även fast maten inte var den godaste genom tiderna var det ingen som klagade. Jason vände ideligen på huvudet och sneglade tillbaka mot forsen.
När Maria svalt sista tuggan hoppade Jason upp på fötter och kastade ryggsäcken på ryggen igen.
- Kan vi inte vila lite, frågade Sebastian och drog långsamt ihop väskan.
- Nej, svarade Jason, jag tror det är viktigare än någonsin att vi kommer i rörelse. Sebastian reste sig långsamt och kastade även han ryggsäcken på ryggen. Maria och jag var redan klara och så bar det iväg igen, fast inte ut mot forsen, utan fortfarande ungefär 50 meter in i skogen och med en allt nervösare Jason i täten. Efter fem minuters vandring stannade han igen, den här gången var vi alla beredda, vi hade aldrig sett Jason så spänd.
- Dom närmar sig, viskade han.
- Vilka, frågade Sebastian och såg sig omkring.
- De gröna, svarade Jason, vi måste hitta ett ordentligt skydd och det fort, dom är här om någon minut.
- Hur kan du... började Sebastian, men Maria lade sin hand över hans mun och frågade istället Jason.
- Är du säker?
- Absolut, svarade han och såg sig stressat omkring. Jag har letat efter ett gömställe sedan vi lämnade forsen, men jag har inte hittat något tillräckligt säkert.
- Så då måste vi springa igen? frågade jag och suckade.
- Hm... Jag har funderat på det, men jag tror att vi skulle ge ifrån oss alldeles för mycket ljud. Även om vi skulle börja springa är det försent nu, dom är för nära.
- Så vi ska bara vänta på att bli fångade? Frågade Maria, eller ska vi anfalla som sist, det gick ju riktigt bra.
- Nej, vi hade tur, svarade jag.
Alla var riktigt stressade nu, klockan tickade och vi stod fortfarande kvar utan en möjlighet att fly eller gömma oss.
- Det finns en möjlighet, började Maria.
- Vad? utropade Jason och jag i kör.
- Man tittar bara dit näsan pekar.
- Va? Jag fattar inte, svarade Jason.
- Men det gör jag, sa Sebastian, träden!
- Med lite tur, sa jag fundersamt, det är i alla fall bättre än att stå kvar här.
Träden runt omkring oss var idealiska för klättring. Vi tog första bästa träd och började klättra, Jason och Sebastian i en stor bok och Maria och jag i en björk intill. Det var kanske dumt att klättra upp två stycken i samma träd, men blev vi upptäckta skulle De gröna ändå snart se att vi var i ett närliggande träd. Vi hade satt oss tillrätta högt upp bland löven och jag hade just konstaterat att det var tur att vi kissat vid lunchrasten när dom kom gående. Jag såg bara två som gick strax under vårat träd men förstod att dom var fler. Jag visste inte riktigt hur vi skulle klara det hem till rätt sida Viltbäcken, De gröna var fruktansvärt bra spårare.
Tio minuter senare vågade vi oss ner från träden och gick raka vägen ut mot forsen, vi hade förlorat mycket tid och skulle knappt hinna till nästa koja, som så vitt vi visste, fortfarande var oupptäckt av De gröna, innan de blev mörkt. Vid kanten av forsen satte vi upp tempot igen. Så länge De gröna fortsatte i samma riktning kunde vi vandra vidare. Förhoppningsvis skulle vi nå kojan innan dom förstod att vi lämnat spåret. Jag förstod inte riktigt hur vi skulle kunna veta om dom vände och kom tillbaka, men hoppades att Jason skulle varna oss igen.
Så vi vandrade vidare. Solen sjönk bakom trädtopparna och det blev långa skuggor över forsen. Då stannade Jason igen.
- Dom har vänt, sa han och smög bara någon meter in i skogen. Dom kommer att vara här inom en minut.
- Vad ska vi göra? Frågade Sebastian och paniken lyste i ögonen på honom.
- Jag tror det är dags att börja klättra igen, sa Maria och sökte med blicken efter ett lämpligt träd att klättra upp i.
Problemet var att vi nu vandrat några kilometer och lämnat de bästa klätterträden.
- Hitta varsitt träd, fort! Ropade Jason och sprang några meter åt vänster.
- Jag har hittat ett, ropade Maria några sekunder senare och Sebastian sprang dit och klättrade upp efter henne. Jason och jag fortsatte leta. Det verkade hopplöst.
- Vi måste klättra upp i samma träd som Sebastian och Maria, sa Jason och vände sig om.
- Jaha, och vilket är det då, utbrast jag när jag vände mig om och såg efter vilket träd dom försvunnit upp i. Hur ska vi hitta rätt träd?
- Vi får väl ropa på dom, svarade Jason och öppnade munnen för att skrika.
- Nej! Viskade jag och blickade runt. De gröna kan vara här när som helst, om du ropar avslöjar du var vi är.
- Du har rätt, vi måste hitta ett eget träd.
Jason sprang vidare och jag var tätt i hälarna nu. Det fanns bara små björkar, enbuskar och en och annan tall. Så, äntligen, 20 meter bort stod en björk, med härligt låga grenar och en tät krona. Jason kastade sig upp först och jag kom några sekunder efter. Vi klättrade eller snarare flög upp i trädet. Snart var vi så högt upp att grenarna inte skulle hålla om vi klättrade högre. Jason drog fram sin kikare och blickade ut genom lövverket. Vi hade sprungit mot forsen och var nu tillbaka på strandkanten, bara någon meter från ett virvlande litet vattenfall.
Jason tog ner kikaren och kastade en blick på mig.
- Nu sitter vi allt i klistret, sa han och höjde kikaren igen. Dom kommer hitåt och det verkar som dom förstått att vi sökt skydd bland grenarna. Dom kollar varje lämpligt träd, men närmar sig ändå mycket snabbt.
- Så, vad ska vi göra? Frågade jag och tittade ner, marken var fem meter längre ner och det syntes ett mycket tydligt avtryck av en fot i den ljusbruna sanden. Jason! Titta, vi är fast.
Han kastade en blick på marken och öppnade ryggsäcken.
- Vad ska vi göra? Frågade jag igen.
- Tyst! Avledande manöver, hoppas bara att Maria och Sebastian sitter kvar i trädet, sa Jason och drog upp en påse potatis. Han tog upp en ganska stor potatis och kastade den över forsen och in i skogen på andra sidan. Genast flög två fåglar iväg, högt skriande. Jag tog upp kikaren och kastade en blick på De gröna, alla hade vänt blicken mot skogen på andra sidan forsen. Jag förstod nu, Jason ville att De gröna skulle tro att vi hade tagit oss över forsen och gick där på andra sidan och skrämde iväg djur.
Han kastade en till potatis lite längre bort och skrämde upp en fågel till. De gröna började prata högljutt och sprang fram och tillbaka längs med strand kanten, men det gick inte att komma över, det skulle inte ha gått någonstans uppströms heller, det strömmade för kraftigt.
Nu kastade Jason riktigt långt, och tre fåglar flög upp och försvann. De gröna greps av panik och sprang på vår sida forsen längre och längre bort till dom tillslut var försvunna. Jason hoppade kvickt ur trädet och sprang in i skogen för att leta upp Sebastian och Maria. Vi behövde inte leta så länge. Maria hade fått syn på mig direkt när vi kom in i skogen, men dom vågade inte komma fram i fall det var en fälla. Det var först när jag satte mig på en stubbe och tog ut en liten sten ur skon som dom vågade komma ner.
- Kojan ligger inte långt bort, sa Jason. Vi hinner nog dit innan dom upptäcker att vi lurat dem igen.
Så vi började gå igen. Sebastian gäspade stort och Maria snubblade över en rot. Jasons ben började göra sig påmint och han haltade lätt. Ryggsäcksbanden skar in i axlarna och det kändes som vi vandrat i månader när Jason äntligen viskade:
- Här någonstans, det är väl dolt. Börja leta!
- Här är den, meddelade Maria fem minuter senare nerifrån forsen. Och där, bakom en stor sten, alldeles i vattenbrynet, fanns en liten grotta. Vi kröp in och inom en kvart sov vi allihop.
När jag vaknade nästa morgon satt Maria i det högra hörnet och packade sin ryggsäck.
- God morgon, viskade hon och knäppte igen ryggsäcken. Det finns en tunnel här, fortsatte hon och kröp längre in i grottan.
Till vänster om mig sov Jason och Sebastian fortfarande. Man kunde gott och väl sitta grottan, som var ungefär en och en halv meter hög. Jag kröp efter Maria genom tunneln. Det var becksvart alldeles i början, men efter några meter kom det in lite ljus och man kunde skymta ett större rum längre fram. Ett rum öppnade sig, det var inte högre än det vi sovit i, men mycket större yta, här kunde med lätthet tio personer fått plats och ändå få en liten fri yta i mitten. Plötsligt rasade det ner lite jord i bortre delen av grottan och Maria kastade sig bakåt och väste:
- Ut, fort! Det är någon eller något ovanför oss.
Så vi kröp tillbaka till vår lilla grotta. Jason hade vaknat och höll på att få liv i Sebastian.
- Var har ni varit? Frågade Jason när vi kom krypande. Jag trodde ni hade tagit er ett morgon dopp eller kanske en morgonpromenad.
- Tyst! Det är någon alldeles utanför, taket rasade nästan in därborta. Jag tror De gröna har förstått att dom blivit lurade igen.
- Nej! Vi är fast, det finns ju bara en utgång, sa Jason och såg nervöst mot grottöppningen.
- Vänta! Sa Maria. Det kan finnas en väg ut om man följer tunneln. Jag hann inte kolla så mycket längre in.
- Allt är bättre än att stanna här, sa jag och drog igen min ryggsäck. Men vi måste skynda oss och vi får inte lämna några spår.
Fem minuter senare var vi alla på väg genom den mörka tunneln till den större grottan. Jason hade kollat vår sovplats tre gånger och mumlade för sig själv att det säkert låg en avbruten pinne i ett hörn eller att vi lämnat något annat spår efter oss. Sebastian flämtade till när vi kom till den större grottan.
- Vem har gjort det här? Frågade han.
- Vem vet, sa Jason. Men nu måste vi hitta en tunnel eller något. Vad som helst som tar oss minst tjugo meter bort, våra förfäder måste ha varit smarta nog att bygga en nödutgång.
Vi hittade en tunnel ganska snabbt och började krypa. Det kom inte in något ljus och den var lång, över femtio meter. Ibland var man så nära gräset att man kunde höra De grönas röster genom det tunna jordlagret, medan vi ibland var djupt ner och det blev mycket fuktigt. Detta betydde också att tunneln ibland steg brant uppåt och ibland lutade kraftigt ner. Så när vi minst anade tog tunneln plötsligt slut och vi blev bländade av det plötsliga ljuset. I tunneln hade till och med Jason tappat orienteringen. Som tur var kom vi ut i ett stort buskage och han fick använda all sin kunskap för att veta åt vilket håll vi skulle springa. Jag frågar aldrig hur, men på något sätt verkar han ta reda på vilket håll vi ska välja och det är alltid rätt. Nu var det ingen idé att försöka vara tysta, utan det var bara att springa, så vi sprang.
Efter en kvart fick jag håll, men jag tror Sebastian hade fått det mycket tidigare, han har aldrig varit någon löpare. Så efter knappt tjugo minuter blev vi tvungna att stanna, Sebastian klarade inte mer.
- Dom är inte långt borta, flåsade Jason. Inte långt borta, måste skynda.
- Jag vet, flåsade Sebastian. Men jag klarar inte mer. Ni får lämna mig.
- Det kan vi inte! Svarade Maria och tittade på mig och Jason. Vi kan inte lämna honom! Ni tog ju med mig när jag stukat foten. Vi måste få med honom, på något vis.
- Det är ändå försent, sa Jason.
Jag tittade långsamt upp. Han hade rätt. Ljudlöst hade De gröna omringat oss, de var ungefär tjugo stycken och alla såg mycket sammanbitna ut.
Vi kunde inte prata med varandra, eftersom vakterna hotfullt höjde sina långa knivar så fort någon av oss öppnade munnen. Det var skrämmande att vandra med De gröna, även om vi inte gick särskilt långt, dom pratade intensivt med varandra och jag förstod inte ett ord. Det var också svårt att veta om dom ville oss väl eller helst skulle ha dödat oss med en gång.
Dom hade byggt ett basläger några hundra meter bort och vi blev fastbundna vid varsitt träd.
Jason satt närmast mig och Maria och Sebastian på motsatta sidan lägret. Även om jag och Jason lyckades fly skulle dom bli kvar. Redan efter några minuter kom någon fram till mig, jag satt med hakan mot bröstet så han drog upp huvudet och satt sig med ögonen bara några meter från mina och sa:
- Vet du vem jag är? Inte? Jag är den lärde bland oss, dom kallar mig Setaitava, den duktige. Tyvärr vet ingen av oss vad vi ska göra med er, men vårt överhuvud ville att ni skulle veta att jag förstår varje ord ni säger. Förstår du det? Röt han när jag tittade ner på marken igen. Jag nickade långsamt för att visa att jag förstått.
- Översten kommer om några timmar, då får vi kart vad vi ska göra med er.
Jag tittade fortfarande i marken när han reste sig och gick vidare till Jason.
Vad skulle vi göra? Vi kunde inte prata med varandra och inte hjälpa varandra på något vis, vi var fast. Så vad skulle vi göra när översten kom, någonstans långt inom mig visste jag att vi måste fly innan han kom om vi ville överleva. Timmarna gick, jag tittade ofta bort mot Jason, våra blickar möttes och för första gången hade han inget hopp att ge mig.
När solen började gå ner kastade jag en blick åt höger istället för åt vänster där Jason satt. Till min förvåning fick jag syn på min ryggsäck bara knappt en meter bort. Det var omöjligt att ta den när vakterna stod kvar, jag måste locka bort dem. I min ryggsäck fanns det både en kniv och rep. Jag hade inte aning om vad jag skulle ha repet till, men det fanns i alla fall där. Efter några minuter hade jag planen klar i huvudet och tittade bort mot Jason igen. Jag gav honom en snabb blinkning och satte mina planer i verket.
Det hela fungerade precis som jag hoppats, först låtsades jag svimma och min vakt böjde sig ner och skakade i mig, jag yrade om vatten och eftersom han inte förstod ett skvatt av det jag sa så sprang han för att hämta Setiatava. Jasons vakt övergav Jason för att titta till mig och Jason hängde med i spelet och svimmade han också. Jag kastade mig mot ryggsäcken när Jasons vakt sprang tillbaka för att kolla till honom. Jag fick upp den bakom ryggen och fick strax tag på kniven och just som jag skulle dra handen ur väskan kände jag repet och drog ur det på samma gång. Jag lade kniven och repen tillrätta bakom ryggen och kastade tillbaka ryggsäcken, men den hamnade lite för långt bort, jag kunde bara hoppas att dom inte märkte det. Just som jag satt mig kom dom springande, min vakt och Setiatava. Han drog upp mitt huvud och skakade om mig.
- Vad är det för fel? Frågade han om och om igen.
- Vatten, viskade jag och tvingade upp ögonen. Vatten.
- Hämta vatten, sa han till min vakt, för att sedan upprepa det på deras språk. Vakten sprang iväg och Jasons vakt ropade något och Setiatava sprang dit.
- Tack Jason, viskade jag för mig själv och började skära av repen runt händerna. Just som repen gick av kom min vakt springande med vatten. Han höll i flaskan och lät mig dricka, jag var väldigt törstig och drack djupa klunkar. Så ropade Setiatava på honom att komma med vattnet och han sprang iväg. Nu hade jag chansen, jag hoppade kvickt upp på fötter, kastade en blick mot Jason, alla stod nerböjda över honom. Tog kniven mellan tänderna och klättrade smidigt upp i trädet, vilket jag suttit bunden vid.
När jag satt mig bekvämt på en gren långt upp tittade jag ner och såg att männen fortfarande stod böjda över Jason som nu grymtade lågt och skakade på huvudet. Setaitava verkade nöjd och reste sig upp. Då stelnade han plötsligt till som om någon skjutit honom och skrek högt samtidigt som han rusade fram till mitt träd.
Då genomförde jag nästa del. Jag hade alltid varit en duktig knivkastare, mamma hatade när jag tog upp en kniv och kastade den tvärs genom rummet. Jag hade en infödd talang och hade aldrig misslyckas om jag koncentrerade mig. Så när alla lämnat Jason, tog jag ur kniven ur munnen, siktade och kastade. Den landade precis där jag ville ha den, några centimeter till höger om Jasons händer. Han såg den redan när den kom flygande genom luften och så fort den landat tog han upp den och efter några sekunder var också hans rep kapat.
Alla hade nu lämnat våra träd och gett sig ut i skogen för att söka efter mig, även Jasons vakt. Jag klättrade ner och sprang fram till Jason.
- Mår du bra? Frågade jag och tog min kniv när han räckte fram den.
- Visst, själv?
- Fint. Vi måste sticka, dom kommer tillbaka när som helst. Hur gör vi med Maria och Sebastian? Frågade jag när vi började springa bort från lägret.
- Vi måste lämna dom nu, vi kommer tillbaka senare. Hitta forsen, den ska inte ligga så långt bort, vi måste ta oss över den för att dölja våra spår. Det är varmt, våra kläder kommer att torka fort.
- Men forsen är stark, tänk om vi dras ner med den, då spelar det ju ingen roll att vi flydde.
Jason tvärstannade.
- Är du dum, det är klart att det är bättre att lämna det där stället så fort som möjligt, dom kommer att döda oss så fort översten kommer.
- Men.. började jag.
- Gå tillbaka du om du vill det, men jag ser ingen annan utväg. Sebastian och Maria svävar i en otrolig fara, men vi kan inte rädda dom, inte nu. De gröna har alldeles för bra uppsikt över dom efter våran rymning.
Han började springa igen och jag hängde på, strax kom vi fram till forsen. Vi hade ingen tid att stå och fundera över var vi skulle gå över. Jason kände på sig att det här var det bästa stället på många mil.
- Bara jag hade ett rep, mumlade han för sig själv. Ett rep.
- Jag har ett rep, utropade jag lite väl högt med tanke på vår position, men jag kunde inte tänka på det nu. Här! Jag lindade av det från min midja där jag haft det sedan jag klättrat upp i trädet.
- Perfekt, sa Jason och knöt den ena änden runt sin midja. Gör så här du också.
Jag gjorde som jag blev tillsagd och Jason klev ner i vattnet.
- Vi gör så här, sa han. Du börjar gå, jag håller i den här stenen och om du ramlar så drar du dig upp med hjälp av linan. Okej?
- Visst och sen letar jag upp en sten jag kan hålla i när du går över.
- Ja, men tänk på att försöka ställa dig på sidan som är upp mot forsen, så att du har stenen mellan dig och vattnet ifall jag skulle tappa fotfästet. Du orkar hålla fast mig bättre om du slipper hålla i dig själv för mycket. Det gör ingenting om vi rör oss lite nedströms, det är lättare att gå lite neråt än lite uppåt. Så länge vi inte dras med strömmen.
- Okej, vi måste börja snart annars kommer De gröna att hitta oss.
Så jag vadade ut i det iskalla vattnet. Redan efter en meter snubblade jag första gången. Det hade varit omöjligt att återfå fotfästet om vi inte haft snöret. Jag hittade en sten ungefär tre meter ut i forsen och lite nedströms, så gav sig Jason iväg. Jag kramade en stor sten, men frös så hemskt. Jason tappade bara fotfästet två gånger, vilket var tur för mig. Det var mycket lättare att gå efter den andra, då man hade repet att dra i. När man gick först kunde man bara lita på sina fötter. Efter vad som kändes som en evighet i det iskalla vattnet kom vi upp på andra sidan och sprang några meter in i skogen. Inga rop hördes, inga springande steg, vi hade klarat det!
Efter ungefär en timme och med nästan torra kläder var det dags att ta sig över igen. Vi skulle smyga runt lägret i en vid cirkel och närma oss Sebastian och Maria bakifrån. Det gick bättre i forsen den här gången, vi ramlade bara en gång var. Så började vi gå, det var kallare nu när solen var på väg ner bakom träden, men eftersom vi höll oss i rörelse så frös vi inte så mycket. Vi visste att det var mycket farligt att gå tillbaka till lägret, men vi ville rädda Sebastian och Maria så vi tog risken. Vi gick längs med forsen en bit och närmade oss sedan lägret norrifrån. Snart hörde vi mumlande röster några meter fram och gömde oss bakom en buske. Det var Setiatava och två män, dom pratade lågmält med varandra och var på väg mot forsen. Vi smög vidare, tystare än förut och utan att säga ett ord. Så stannade Jason efter några meter och viskade:
- Jag har en känsla av att allt inte står så bra till med Sebastian och Maria, vill du stanna här så kan jag gå fram och kolla.
- Nej, jag vill följa med, viskade jag tillbaka.
- Okej, men du får räkna med obehagliga syner.
Så fortsatte vi smyga, det gick sakta och jag fick känslan av att vi var förföljda igen. Men jag litade på att Jason skulle veta om vi var förföljda. Så började skogen glesna och Jason drog ner mig bakom en enbuske och viskade:
- Jag frågar igen, är du säker på att du vill följa med?
- Ja, helt säker, vart ska vi?
Jag ville inte bli lämnad ensam så nära De grönas läger.
- Jag tror att Sebastian ligger död några meter härifrån. Ska du ändå följa med?
- Ja, var är Maria då?
- Det är knivigare, jag tror hon har blivit flyttad. Jag har ingen aning om var hon är.
- Okej, vad gör vi med Sebastian om han ligger där och är…
Jag lät orden hänga i luften, jag kunde inte tro på vad Jason sa, död? Vi smög fram några meter till, jag såg inte en själ, men såg en smal strimma rök stiga upp tjugo meter bort. Jason hade rätt, Sebastian var död, så fort jag fick se en skymt av honom vände jag på huvudet och satte mig på huk några meter ifrån honom. Jason gick fram och tog pulsen eller något, jag vet inte riktigt vad och kom tillbaka till mig.
- Han är död och vi kan inte flytta på honom, sa han och satte sig ner bredvid mig.
- Men, vi kan inte lämna honom här.
- Jag tog med mig den här, så har vi alla fall ett minne kvar av honom, sa Jason och tog upp Sebastians gröna sten, han gick ingenstans utan den.
- Okej, bra. Så vad gör vi med Maria då? Frågade jag och såg mig omkring. Hon är ju inte här i alla fall.
- Nej, jag vet inte. Vi får smyga genom lägret, håller du ögonen öppna framåt, kollar jag ryggen.
- Okej.
Vi gick närmare De grönas läger och snart hörde vi röster. Vi letade närmare, men efter tio minuter hade vi fortfarande inte hittat ett spår av henne, så vi bestämde oss för att återvända till vårt lilla läger på andra sidan forsen. Hon hade kanske lyckats fly.
När vi kom till utkanten behövde vi inte fundera mer. Jason kastade in oss i en buske, det var någon längre fram. När vi legat i busken en stund kom vi fram till att den på vägen stått helt stilla i flera minuter, så Jason gick fram och kollade. Han kom tillbaka med en mycket sorgsen min:
- Det är Maria, sa han och tittade i marken. Fastknuten på en stolpe, stendöd.
- Men... Nej! Ropade jag, lite för högt.
- Idiot, väste Jason, nu är vi snart fast, spring efter mig!
Så var det dags att ge sig ut på marsch. De gröna hade hört oss, det var vi säkra på. Under tiden vi sprang så lindade Jason av sig repet han hade runt midjan och gav mig ena änden.
När vi kom fram till forsen, var det bara att kasta sig i, jag först. Jag tog mig till den första stenen utan att ramla. Jason klarade det också bra. När vi var mitt i forsen kom två av De gröna springande, dom kastade sig ut i forsen och försvann med ett skrik ner i det virvlande vattnet. Vi fortsatte ta det lugnt även om pulsen slog i högvarv, om vi försökte öka takten skulle vi ramla oftare och det skulle ta mycket längre tid. När Jason kastade sig på stranden och jag började gå den sista metern kom det två till, den första kastade sig i, men den andre stannade och kastade en blick på oss. Det var Setiatava.
När jag klättrat upp ur vattnet kastade jag av mig snöret och Jason lindade det om magen igen, så sprang vi. Vi hörde inget mer av De gröna. När vi sprungit i ungefär en halvtimme, stannade Jason och lyssnade. Inte ett ljud.
- Jaha, vad gör vi nu då? Frågade jag och kippade efter andan.
- Ser du buskaget här?
- Ja.
- Vi vill att dom ska tro att vi stannat här alldeles nyligt. Dom är ganska långt efter oss, ungefär en timme. Så vi kan mycket väl ha legat och sovit här och hoppat upp och fortsatt springa när vi fick höra att dom närmade sig. Stampa runt lite och rulla i gräset.
När vi markerat att vi varit där sprang vi i tio minuter till. Sedan knöt vi fast varandra i snöret igen och tog oss över forsen, den var lika ström som alltid men det gick fortare än tidigare. När vi kom över till andra sidan, klättrade vi omedelbart upp i en stor björk. Vi måste vila, Jasons ben var överarbetat och jag var helt slut, jag kunde inte tro att Maria var död.
Knappt en halvtimme senare hörde vi hur De gröna närmade sig på andra sidan forsen. De gick förbi utan att kasta så mycket som en blick över forsen. När dom försvunnit klättrade vi ner och sprang några minuter. Sedan hittade vi ett fint gömställe och sov en stund, kläderna hade precis hunnit torka.
Vi pratade inte mycket, det fanns inget att säga. Vi hade förlorat våra bästa vänner och var på flykt från en säker död. Jason visste på något vis alltid hur vi skulle röra oss och jag litade på honom till 100 %.
När det börjat ljusna väckte Jason mig, han lade snabbt en hand över min mun och tittade sedan ut ur busken. Där kom De gröna gående, bara tio meter ifrån oss, dom hade alltså tagit sig över forsen dom med. Nu hängde våra liv på en mycket skör tråd. Jag gav till en liten flämtning när jag såg att Setiatava gick i täten. Fick han tag på oss var det definitivt slut.
Dom passerade och fortsatte runt en krök och var borta.
- Ligg still, dom kan fortfarande höra oss, viskade Jason.
En liten stund senare var vi på språng igen. Det var inte långt kvar nu, enligt Jason. Snart blev forsen bredare, då saktade vi in och började gå snabbt istället. Jason haltade efter att varit ner i vattnet och sprungit flera mil med ett trasigt vänsterben.
- Går det bra? Frågade jag när vi gått en stund.
- Jodå, svarade han. Så länge vi går, men vi måste börja springa igen. Dom har med all säkerhet förstått att vi vänt och är på väg efter oss.
Även fast vi sprang kunde vi snart höra att De gröna närmade sig, men vi kunde inte öka takten mer. Jason haltade mycket och jag hoppades att han inte skulle behöva plågas för mycket utan att vi snart skulle vara framme.
- Det är inte så långt kvar nu, flåsade Jason och grinade illa då en gren snärtade honom på benet. Fortsätt du, jag kommer, se till att komma över bäcken bakom kullen, där tar dom hand om dig.
- Nej! Jag fortsätter med dig. Det är inte långt kvar.
Så fortsatte vi springa, men De gröna var mycket nära nu, jag kunde höra deras skrik bara ett tiotal meter bakom oss.
Så kom vi upp på kullen och såg ner i dalen, hemma. Vi störtade nerför backen, Jason först och jag ett halvt steg bakom. Så kom dom sista metrarna gräs innan vi kom till bäcken. Bäcken var drygt en meter bred och det var bara att hoppa över den. Så vi flög över den ungefär samtidigt och landade i gräset på andra sidan, Jason snubblade och föll, jag fortsatte några meter till, så upptäckte jag att han inte reste på sig. Då kom det sju människor utspringande ur skogen, med pilbågarna redo och så lät dom pilarna vina bort mot De gröna. Jag tvärstannade och vände om för att hjälpa Jason på fötter, men han kunde inte resa sig. En pil satt ordentligt i höger skuldra och Jason hade redan förlorat medvetandet.
De gröna flydde i panik när dom märkte att vi hade fått förstärkning och jag fick hjälp att ta Jason till sjukstugan. Pilen var inte så bra skjuten och hade inte gått så djupt, den satt mest fast i kläderna. Jason återvände snart till medvetande och när vi fick titta på hans ben, kunde ingen förstå hur han lyckats ta sig drygt tre mil med en sån skada. Benet och axeln läkte fint och några veckor senare var han fullt återställd.
Det var få som återvände av den ursprungliga truppen, Hannes, Katharina och Leo återvände aldrig. Vi var ungefär 100 personer som gav oss av från början och det var drygt 30 av oss som kom tillbaka igen, många av oss skadade. Jason och jag var de sista som kom tillbaka och alla hade givit upp hoppet om att få se oss. Jason hade mist sin far två år tidigare och hade inga syskon, så hans mor hade inte varit så glad när han gett sig iväg, men desto gladare när han återvände. Jag var äldst av mina syskon och därför den enda som gett mig av, min far tillhörde de som varit kvar hemma och hållit ett öga på våra marker.
Sebastians mamma med väldigt lycklig när vi gav henne Sebastians sten. I Marias familj hade far, en dotter (Maria) och en son dött. Hennes mor och syskon blev mycket glada när vi gav dem läderarmbandet som Jason i hemlighet tagit av Maria vid pelaren.
Jason och jag kunde vandra runt i timmar på våra ängar och prata eller sitta stilla utan att säga ett ord, men det tog några veckor innan vi återvände till våra vardagliga arbeten.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Jag tycker det är väldigt roligt att skriva novell, det är något jag gärna gör på fritiden. Har man någon idé är det lätt, men får man tre veckor på sig att skriva ner en berättelse blir det väldigt stelt, man får inte skriva ”på känsla”. Jag hämtar mycket inspiration ur böcker jag läser, men det är viktigt att inte plocka för mycket, det ska fortfarande vara min historia. Det är bra att man får välja vad man vill göra själv, novell, dikter m.m.
Kurslogg Sv B
Gäller för vecka: ____
Ambitionsnivå:
___Siktar på godkänd
___Siktar på väl godkänd
___Siktar på mycket väl godkänd
Mål
Jag skall
Mål 1: kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
_X_ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete: Novellen Prins Achmed
Prins Achmed handlar om en sultan i indien som ska överlämna tronen, men han kan inte bestämma vilken av hans tre söner som ska överta den. När dom överlämnar tronen får dom också gifta sig med deras kusin Narunnihar. Men inte heller Narunnihar kunde välja sin man, prinsarna var för lika. Tävlingar fick avgöra vem som får Narunnihar och riket. Mellanbrodern Ali vinner och lillebror Achmed och storebror Hussein ger sig av. Achmed finner sin väg till fedrottningen, Paribanus rike och eftersom hon är så underbar stannar hos henne. Fadern saknar sin yngste son och ber en häxa finna honom. Efter ett antal magiska brygder och några vissna löv kommer Achmed till sin fars palats, dit han återvänder regelbundet, men han bor fortfarande kvar tillsammans med Paribanu. Gammalt groll gör att sultanens rådgivare vilseleder sultanen och han skickar häxan till Paribanus land. Achmed blir tvungen att genomföra nästintill omöjliga saker, så att han ska bli skamsen och aldrig återvända till palatset. Men han klarar prövningarna och rådgivarna dör. På Alis bröllop är det stor fest och Achmed och hans fru Paribanu är där, klädda i Achmeds färger gul och röd.
Jag tror det skulle fungera bra att göra en film av det här. Berättelsen har allt en film behöver; spänning, hjältar, prinsessor, ondska, godhet och förrädare.
Språket är bra. Problem för yngre kan vara namnen, men den väcker fantastiska bilder i huvudet, fantasin får verkligen liv.
Symbolen med de tre bröderna ställer frågan om det är medvetet att dom är tre eller har det bara blivit så? Kunde det ha fungerat lika bra med två bröder? Kanske. Färgerna däremot är en tydlig symbol som visar att Achmed och Paribanu hör ihop.
Huvudperson – Achmed
Mentor – Paribanu
Fiende – Rådgivarna
Medhjälpare – Paribanu, dvärg – svåger
Räddare – Paribanu
Formbytare - sultanen
Snöstormen
1. Snöstormen handlar om en ung flicka, Maria och hennes kärleksproblem. Hon är förälskad i en ung, fattig man, Vladimir som hennes föräldrar inte godkänner till make. Men trots det möts dom i hemlighet och bestämmer sig för att gifta sig, också det i hemlighet. Flickan ska en kväll säga att hon har huvudvärk, men i själva verket gå ut till en väntande vagn och fara till en närliggande kyrka och gifta sig. Allt går enligt planerna och hon ger sig av.
Men den unge mannen har fått förhinder på grund av den kraftiga snöstormen som rasar under kvällen och hinner inte fram till kyrkan utan kommer dit först i gryningen och Maria är försvunnen. Maria har åkt hem igen, men drabbas snart av hemska feberattacker och blir liggande till sängs, i sömnen yrar hon om sin älskade Vladimir och hennes föräldrar förstår att Maria inte kan leva utan honom. Dom skickar meddelande till honom men får bara ett ilsket svar att Vladimir ska ge sig ut i kriget nästa dag. Vladimir dör i kriget, men Maria kan inte skänka sitt hjärta till någon annan. Så dör även hennes far och Maria och hennes mor flyttar från byn.
I nästa by möter hon en vacker man, Burmin, som efter långt om länge berättar sina innersta hemligheter för henne. Han älskar henne, men han är gift, nästa problem är att han inte vet vem hans fru är. Under en rasande snöstorm styrde han mot närmaste ljusprick, något som visade sig vara en kyrka. Där blev han insläpad av folk han aldrig sett och gift med en avsvimmad flicka som nätt och jämt kunde hållas vid liv framför altaret. När ceremonin var över hade hon vaknat och utropat: Det är fel man! Varpå Burmin kastar sig upp i vagnen och gett sig iväg. Han hade ingen aning om var han varit eller vem flickan var.
Maria utbrister då leende: Känner du inte igen mig!?
2. För tio år sedan skulle det här också kunna bli en film. Det skulle vara svårt att göra den i modern tid, den skulle då bli väldigt förändrad.
3. Det finns vissa svåra ord och det är ingen historia man skulle läsa för småbarn, något som man kunde ha gjort med prins Achmed. Det är inga hållhakar utan historien rullar på, men även om den är mer trolig än prins Achmed, så vore det mer otroligt om det inträffade sådana händelser, än om man gift sig med en fe som i fallet med Achmed.
4.
5. Huvudperson – Maria
Mentor –
Fiende – Föräldrarna
Medhjälpare – Tjänsteflickan
Hjälpare/räddare – Burmin
Formbytare - Maria
Huvudpersonen är en ung flicka som är djupt förälskad. Maria älskar sin familj, men sätter kärleken främst. Hon vill inte lämna sin familj, men det finns inget annat sätt. Klimaxen kommer under kvällen när hon ska ge sig av till kyrkan, hur ska det sluta? Man tror att historien ska ta slut där och att Maria och Vladimir ska fortsätta lyckliga genom livet, men det blir sällan som man tänkt sig.
Marias inre problem är viljan att stanna hos sin familj, hon vill inte ta farväl. De yttre problemen är förstås det att hennes föräldrar gör motstånd till giftermålet. Maria är från början väldigt uppjagad och stressad, men i slutet av berättelsen har hon hittat något slags lugn.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 2: göra sammanställningar:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 3: göra utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 4: ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 5: kunna jämföra och se samband mellan litterära texter från olika
tider och kulturer:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
X__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete: Prins Achmed och Kretinen och hans harpa
Både Prins Achmed och Kretinen slutar lyckligt. Kretinen blir av med ett liv i ensamhet och hunger. Prins Achmed får ett liv som han vill ha det. Kretinen har aldrig haft ett liv, men trots det spar han döden till sitt lyckligaste ögonblick. Kretinen jämför det rika och fattiga livet. Prins Achmed är under hela berättelsen rik och välmående. Kretinen handlar om livet och musik. Prins Achmed handlar om makt och respekt.
Kretinen har ganska många likheter, med världen idag: Allmän fattigdom i världen, bryr sig någon om människor på gatan? Man kan bli stående utanför samhället, det påminner om mobbning och andra samhällsproblem. Medan Prins Achmed är en saga som inte har mycket att göra med världen idag. Det är inte bara samhällsproblem utan känslor man upplever: Man kan hitta lycka trots stora problem och motgångar. Musiken kan förändra sinnesstämningen på ett magiskt sätt.
Kretinen är vackert beskriven, detaljerad, så man kan leva sig in i den otroliga musiken. Prins Achmed vandrar istället vidare utan att gå in så djupt på känslor och färger. Prins Achmed går lättare att läsa eftersom den flyter på. Kretinen blir lite seg ibland vid de långa beskrivningarna.
I Kretinen hittas följande: Harpan – musik från himlen. Kvinnan vid harpan – en ängel, även om kretinen aldrig får veta att det är en kvinna. I Prins Achmed mindre synliga saker som färgernas betydelse och talet 3.
Huvudperson – K, kretinen, A, Achmed. Fiende – K, samhället, A, Rådgivarna. Mentor – K, ----, A, Fen. Hjälte - K, Kvinnan som spelar, A, Fen. Räddare – K, Musiken, A, Fen. Formbytare – K, Kretinen, A, Sultanen.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 6: kunna jämföra och se samband mellan texter med anknytning till vald studieinriktning:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 7: ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och
internationella verk:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 8: ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och
epoker:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 9: kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som
exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 10: känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har
utvecklats från äldsta tider till våra dagar:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
4: Betygskriterier
SV1201 - Svenska A
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
Obs – nedanstående formuerlingar är redigerade. ”Eleven” är utbytt mot ”Jag” och presensformer av verb mot ”kan” + infinitiv av verbet.
Betygskriterier och självutvärdering – kryssa där du anser att påståendet är riktigt:
Kriterier för betyget Godkänd
___Jag kan formulera mig sammanhängande i tal och skrift i både formella och informella sammanhang med hänsyn till mottagaren.
___Jag kan hålla korta muntliga anföranden inför grupp, deltar i samtal och diskussioner, kan följa grundläggande regler och bemödar mig om att bli förstådd.
___Jag kan rådfråga vid behov språkliga handböcker, kan använda mig i skrift av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt kan skilja på talat och skrivet språk.
___Jag kan sammanfatta huvudinnehållet i olika slags texter.
___Jag kan läsa både i utdrag och i sin helhet saklitterära och skönlitterära texter från olika tider och kulturer, kan sammanfatta innehållet och formulera egna tankar och iakttagelser kring läsningen.
___Jag kan göra enklare informationssökningar på bibliotek och i databaser och resonera om källornas tillförlitlighet.
___Jag kan använda dator för att producera egna texter och för att kommunicera med andra.
Kriterier för betyget Väl godkänd
___Jag kan argumentera konstruktivt i gruppdiskussioner och hålla intresseväckande och väl disponerade anföranden inför grupp.
___Jag kan skriva i huvudsak korrekt såväl berättande som utredande texter där tankegången klart framgår.
___Jag kan tillämpa i mitt skrivande min kunskap om hur en skrivprocess går till.
___Jag kan läsa även mer avancerade texter av olika slag, relatera det lästa till mina kunskaper och erfarenheter och reflektera över innehåll och form.
___Jag visar initiativ vid valet av olika slags informationskällor och kan granska källorna kritiskt.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
___Jag kan använda i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och kan anpassa mitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.
___Jag kan bearbeta självständigt och insiktsfullt mina texter utifrån mina teoretiska kunskaper om språk och litteratur.
___Jag kan göra jämförelser mellan olika tiders sätt att skildra olika motiv i skilda kulturer och relatera dem till min egen tid och min egen livssituation.
SV1202 - Svenska B
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
___Jag kan samla, sovra och sammanställa med handledning material för muntlig och skriftlig framställning ur olika informationskällor, argumenterar och dra slutsatser i en form som är anpassad efter målgrupp och syfte.
___Jag kan tillägna mig litterära texter från skilda epoker och kulturer via böcker, teater och film och påvisa samband och skillnader.
___Jag kan diskutera innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisa mina intryck i tal och skrift.
___Jag kan redogöra för några betydelsefulla författarskap och idéströmningar.
___Jag kan redogöra för huvuddragen i utvecklingen av svenska språket, göra iakttagelser och reflektera över historiska och sociala språkskillnader och minoritetsspråkens ställning i Sverige.
Kriterier för betyget Väl godkänd
___Jag kan söka uppslagsrikt på egen hand relevant material för skriftlig och muntlig framställning samt granska och värdera informationen.
___Jag kan planera i tal och skrift min framställning väl och förmedla med stilistisk säkerhet i olika sammanhang erfarenheter, kunskaper och underbyggda åsikter på ett intresseväckande och övertygande sätt.
___Jag kan analysera och tolka självständigt litterära texter och använda mig av litterära begrepp.
___Jag kan reflektera vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid.
___Jag kan göra iakttagelser om bildbaserade mediers uttrycksmedel och analysera självständigt sådana medier.
___Jag kan exemplifiera olika varianter av det svenska språket som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för minoritetsspråken och deras ställning i Sverige.
___Jag kan redogör för grunddragen i de europeiska språkens släktskap, ursprung och deras påverkan på svenska språket samt påvisar utifrån textstudier likheter och skillnader mellan de nordiska språken.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
___Jag kan läsa texter av många olika slag och diskutera och analyserar texterna i förhållande till den miljö, den tid och det samhälle där de har uppstått.
___Jag kan tolka bildspråk och uppfatta olika innebörder i lästa texter.
___Jag kan analysera och bedöma i tal och skrift argumentationen i olika slags texter och medier och dra egna slutsatser.
SV1205 - Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation
50 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
___Jag kan följ i mitt skrivande med viss hjälp skriftspråkets normer och i sin muntliga framställning de normer som gäller för det offentliga språket i tal.
___Jag kan resonera om texters och andra mediers innehåll, form och budskap.
___Jag kan sovra och värdera inslag i olika källor och sammanställa med handledning dessa till egna korta utredningar, rapporter och presentationer så att huvudpunkterna framgår.
___Jag kan omarbeta mina texter och utnyttja andras synpunkter.
___Jag kan utnyttja digital teknik för att göra enklare presentationer.
___Jag kan redogöra för olika aspekter av språket som kommunikationsmedel och analysera och modifiera sitt språk efter den aktuella situationen.
Kriterier för betyget Väl godkänd
___Jag kan anpassa mig i tal och skrift till det offentliga språkets normer.
___Jag kan söka på egen hand i olika källor, granska dessa kritiskt samt utforma på egen hand utredningar, rapporter och presentationer, där jag gör bedömningar och drar slutsatser.
___Jag kan ge konstruktiva kommentarer till andras texter.
___Jag kan utnyttja digital teknik, till exempel multimedia, för mer avancerade presentationer.
___Jag kan analysera olika språkliga sammanhang och visa förståelse för de många variationer av språket jag möter i samhället.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
___Jag kan visa vid analys av talat och skrivet språk hur språket speglar samhälleliga, kulturella och individuella skillnader.
___Jag kan granska och värdera kommunikation av olika slag utifrån teoretiska kunskaper inom området, dra egna slutsatser och tillämpa sina kunskaper och erfarenheter i både tal och skrift.
___Jag kan pröva olika uttrycksmedel och vägar för att framföra budskap, granska och dra slutsatser om effekter på mottagaren samt bearbeta och experimentera för att uppnå avsedd verkan.
Skolverket 2003-04-27
Min klass: Nv1
Mitt lösenord:
1. Min självbiografi: [Skriv om dig själv, ditt liv och särskilt om skollivet; vilka kunskaper är viktiga för dig; vilka svagheter har du?; vilka saker vill du lära dig i livet och i skolan?; bygg på allteftersom under kursen]:
Jag heter Elin Tjäder och fyller år den 20: e december. Mina föräldrar är skilda. Min pappa bor i Skjollsta (Stigsjö) och min mamma bor på brännan. Jag har tre systrar, alla är yngre än jag. Innan jag flyttade till Härnösand, jag är född på Västerås BB, bodde jag i Hallstavik. Jag har bott i Härnösand sen jag var ungefär ett år.
Jag spelar bandy med HAIK och i år spelar jag hockey också. Min äldsta syster spelar i samma lag som jag och fram till jul så tränade jag mina andra systrar. Jag har gjort det sen dom började spela, men nu måste jag lägga kraften på mina egna träningar och skolan.
På min fritid tränar eller läser jag gärna.
Jag är inte så mycket för datorer, jag har en msn, Hotmail-adress och kan hitta Internet adresser och så, men mina kunskaper sträcker sig inte mycket längre än så. Internet är inte mitt stora intresse direkt.
Karin, Hedvig, Jonas och jag har gått i samma klass sen 6: års. Karin och jag har samma intressen och träffas därför även mycket på fritiden. Jag har inte rest så mycket med min familj. Under tiden jag var med i paradorkestern reste jag en del. Jag följde med till England, Norge och Tyskland. På mellanstadiet åkte våran klass på fjällvandring och besökte våra brevvänner i Danmark. Som skolresa på högstadiet for vi till Tyskland- Tjeckien- Polen och Auswitsch.
Boklista 04-05
Oliver Twist – Charles Dickens
Robinson Crusoe – Daniel Defoe
Vattenmelonen – Marian Keyes
Hamlet – Shakespeare
Sagan om ringen trilogin – J.R.R. Tolkien
Örnästet – Alistair MacLean
Hotet – Alistair MacLean
Natt utan slut – Alistair MacLean
Styrka tio från Navarone – Alistair MacLean
Imorgon när kriget kom (7 böcker) – John Marsden
Tarzans tårar – Katarina Mazetti
Grabben i graven bredvid – Katarina Mazetti
Populär musik från Vittula -
Framtidsmål studier yrke: [Skriv om dina drömmar, realistiska eller inte!]
Mitt största problem är att jag lever utan drömmar. Jag har ingen aning om vad jag vill bli eller arbeta med. Det enda jag vet att jag vill är att resa till Australien. Jag vill möta mycket nytt folk och lära mig se hur människar fungerar i olika situationer. I det fallet tror jag att jag kan lära mig mest utav mig själv. Därför vill jag hinna med så mycket som möjligt, resa, arbeta med olika saker, men ändå ha tid att ta vara på mig själv och göra sånt som gör mig glad.
2. Studieplan för kursen [Skriv i månad och mål. Börja med september ! Markera ”klart” i planen allteftersom du blir klar och lägger in måldokumenten. Loggen är underlag för ditt betyg så vänta inte]
* september:
* oktober:
* november:
* december:
* januari:
* februari:
* mars:
* april:
* maj:
* juni:
* sommaren:
3. Kurslogg Sv A [Fyll i nedanstående allteftersom du blir klar och lagt in måldokumenten. Loggen är underlag för ditt betyg så var inte ödmjuk i överkant!]
Nu är det vecka: _00_
Ambitionsnivå:[kryssa för EN nivå – du kan alltid ändra under kursens gång, eller klistra in J]
___Siktar på godkänd
_X__Siktar på väl godkänd
___Siktar på mycket väl godkänd
Mål
Jag skall
Mål 1: kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Vad är det för mening med att arbeta för att bli bäst i världen på t.ex. 110 meter häck när man ändå blir av med guldet om man är dopad? Man förstör ju inte bara för sig själv utan också försitt land, sina medtävlande och sin sport. Jag tycker det är bra med avstängning för dopade idrottare. Tyvärr får man ju inte fast alla fuskare innan stora mästerskap, vilket är mycket tråkigt eftersom ”rena” idrottare kanske blir petade från pallen av dopade idrottare.
Jag hoppas, trots dagens moderna tekniker när det gäller framställning av mediciner, att det sker en minskning i användandet av doping.
Vad vore Sverige utan Norrland?
Vet Stockholmarna över huvud taget att det finns något annat än Kebnekaise och samer norr om Gävle? Knappast.
Men dom flesta, även i Stockholm, har nog hört namn som Ingemar Stenmark, Peter Forsberg och Anja Pärsson. Våra Norrländska idrottsstjärnor gör att vi också får vara med i leken ibland.
Ofta känner man sig ganska mobbad här uppe.
Men vad skulle dom ta sig till där nere om vi norrlänningar tog hand om all elen från vattenkraften? Vi kanske ska behålla den för oss själva, liksom vår vackra natur. Vi kanske ska plocka ut Norrland ur Sverige helt, vi hör ju ändå knappt dit.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Jag tycker det är svårt att skriva insändare, hur jag än gör blir dom alltid så barnsliga. Det är ändå bra att ha med dom i kursen, eftersom man ska träna på att skriva på så många sätt som möjligt.
Mål 2: kunna i tal och skrift förmedla förhållanden och kunskaper som är
viktiga för Jag själv och för den valda studieinriktningen:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete: Älgjakt
Varje höst drar mer än tvåhundratusen jägare ut i de svenska skogarna. Då är det dags för älgjakt, något som blivit lite av en tradition i Sverige. Varje år skjuts ca 100 000 älgar. Jag har valt att berätta om jakten därför att det finns många som är emot älgjakt, vilket jag inte är. Jag kommer därför att berätta om älgens utbredning, skadorna den tillför skogsbruket och hur många trafikolyckor som inträffar på grund av att älgarna kommit ut på körbanan.
Älgstammen
Stammen varierar helt på grund av älgjakten. Man måste därför dela upp stammen i en vinterstam och en sommarstam. På sommaren finns det mellan 300 000 och 400 000 älgar i landet. Under hösten skjuts ungefär 100 000 djur, så vinterstammen består då av ca 250 000 älgar.
Älgarnas reproduktion
En älgko föder en eller två kalvar varje år. Kalvarna föds på våren och följer med sin mor ett helt år tills nästa kalv föds.
Älgarnas dödlighet
Utredningar har visat att 72- 81 % av att älgkorna och 75- 93 % av tjurarna dör av jakt. Den vanligaste dödsorsaken för en älg är alltså jakten. Andra dödsorsaker kan vara trafikolyckor (med både bil och tåg), rovdjur och andra naturliga orsaker. Risken för en älgtjur att dö är 25- 35 % per år, där den är betydligt mindre hos korna 10- 20 % per år.
Endast hälften av kalvarna överlever till ett års ålder. I områden med björn är kalv- dödligheten högre än i områden där det inte finns björn.
Jaktmarker
När man jagar älg krävs det en mark att jaga på. Vilket jaktområde man än jagar på ska jägarna utse en ansvarig jaktledare. Jaktledaren måste se till att det inte skjuts mer älgar än vad som tilldelats jaktlaget. Han eller hon måste också se till att man har en spårhund som kan vara plats högst två timmar efter att laget skjutit en älg. I norra Sverige är ofta hundarna med under hela jakten.
För varje älg som skjuts ska en särskild skatt kallad fällavgift betalas till länsstyrelsen.
Varje jägare måste ha en vapenlicens för ett klass 1 vapen och det kan vara bra att göra ett skjutprov innan jakten varje år.
Det finns fem olika sorters jaktmarker. Från mycket stora skogsområden där flera jaktlag ingår i ett älgskötselområde eller stora skogmarker där flera jägare ingår i jaktlag inom ett egentligt licensområde eller särskilt licensområde. Till de små marker där enstaka jägare jagar, vilka kallas på enkalvsområden eller kalvområden.
Skador och nytta för skogsbruk
Varje år tillfogar älgar mycket skador för skogsägare, till största delen på små tallar. Det är svårt att beräkna för vilka kostnader, men man tror att det ligger på ungefär 100 miljoner kronor per år. Den främsta orsaken är att älgarna betar av toppskotten på tallplantor. Det gör att tallen inte växer det året utan väntar på att en sidogren ska bli ny topp. Den blir sedan lite sned och även om den rätar upp sig efter ett tag så har det bildas en barkinväxt och tallen har förlorat en del av sitt värde. Detta gör att vissa skogsägare inte planterar nya tallar där det egentligen borde växa tall utan väljer att plantera gran i stället.
En liten del av skadorna på träden beror på att älgar bråkar med varandra och skrapar av barken. Om älgarna betar av sidoskott på lite större ungtallar eller på vuxna tallar är det ingen större skada.
Jakten har också ett värde för skogsägarna. Äger man kan man välja att jaga själv eller upplåta (hyra ut) jakträtten. En mark så stor att där kan skjutas en älg kan inbringa ungefär 2000 kronor per år.
Älgskador i trafiken
Älgolyckor i trafiken har hållit sig på ungefär samma genomsnitt i trettio år. Älgar är inblandade i 4500- 5000 trafikolyckor per år. Det bästa sättet att minska antalet viltdjursolyckor är att sätta ut viltstängsel, det gör man därför vid alla större vägar i Sverige.
Sjukdomar
Sjukdomar och parasiter utgör en mycket liten del av dödsorsakerna för älgar. Den vanligaste dödsorsaken är som sagt jakten. Man intresserar sig inte för sjukdomar så mycket nu för tiden. För 10- 15 år sedan var det en del prat om Älvsborgssjukan. Det finns också en annan älgsjukdom som väckt uppmärksamhet, den heter hjärnhinnemask.
Tradition och turism
För många jägare är årets älgjakt en viktig tradition och en tid för rekreation.
Älgen har blivit en symbol för Sverige, skogens konung.
Det konstigaste med den norrländska älgjakten är jägarna. Vanliga fredliga och småtrista människor som jobbar på banker, affärer eller kanske som lärare ändrar helt plötsligt livsstil. De drar på sina skinnförstärkta byxor, kliver i sina stora stövlar och åker ut i skogen innan det blir ljust på morgonen. Där står de sedan i grupper och mumlar och hummar tyst med ångande andedräkt till de har lagt upp taktiken. Sedan kliver de ut i skogen, var och en mot sin speciella plats för att passa efter älgar. De väntar i dagar på att älgar stora som friggebodar ska komma klivande genom skogen. Plötsligt har någon skjutit en älg som snabbt sprättas upp där den fallit mitt ute i skogen och blod och inälvor tas bort. När jägarna sedan träffas så står de åter där och mumlar med sina knivar i handen.
Avslutning
Ibland kan jag inte låta bli att undra över jägarna och kan tänka mig att stenåldersfolket såg ut ungefär så där. Så här har människan hållit på sedan Nämdforsen var populär, och norrlänningen gör det fortfarande fast livsstilen i övrigt är helt förändrad. Undrar just om barn i någon annan världsdel läser om svenskarnas mystiska urtraditioner i sina skolböcker.
Jag tycker älgjakten är naturlig för att jag är uppväxt med den. Att det finns många människor, där ibland svenskar, som aldrig har tagit i rått kött eller ens varit ute i skogen på upptäcksfärd gör mig lite konfunderad. Ändå kan dom säga att det är fel att jaga älgar, något som kan vara en viktig del i andra människors liv. Tänk på debatten om oetisk köttdjur- uppfödning och jämför med den fria älgens liv, genom jakten behöver den inte heller lida och dö av naturliga ålderskrämpor.
Under hela min uppväxt har vi packat ryggsäcken och vandrat ut i skogen för att plocka bär eller bara för att se oss omkring. Man har blivit bekant med djur och natur.
Jag tycker det är festligt när svenskar betalar för att få åka ut på älgsafari. Ta en skogspromenad i stället.
Källor: Jägarnas riksförbund www.jagarnasriksforbund.se
Boken skog, Rasters förlag.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det går bra att skriva ett längre fakta stycke, det är faktiskt ganska kul. På så sätt får man också lära sig mycket om ämnet. Det är bra att man får välja ämne själv, så man får ta något som man intresserad av, annars blir det ett väldigt segt projekt. Det är svårt att tycka något speciellt i arbetet om älgen, men det jag framför allt vill få fram är att jag tycker det är okej att jaga och äta älg.
Mål 3: kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för
Jag själv och för den valda studieinriktningen samt för Jag som
samhällsmedborgare:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Boken jag läst heter: En liten bok med fakta om energi och miljö.Det finns inget författarregister men boken är utskickad från ÅF Energi & miljöfakta.
Jag skriver en saklig presentation.
Kapitlen var ganska korta, men författaren fick med det viktigaste och vill man ha mer information om ett särskilt ämne kan man hitta den på en Internetadress som fanns med i boken. Den var många färgglada bilder, vilket göra boken mer levande och roligare att läsa.
Det är små kapitel, men det tas upp mycket i boken, först kommer energitillförsel, där man berättar om vilka bränslen som används mest, fossila bränslen, d.v.s. olja, kol och naturgas. Nästa kapitel handlar om energianvändning, där man beskriver de tre förbrukarna av energi, industri, transport och bebyggelse.
Kapitlet om bränslen handlar förstås om bränslen, framförallt fossila bränslen, vilket är det vi använder oss mest utav, men även lite om bioenergi, som är ett bättre bränsle för naturen. Så kommer elproduktion som berättar om vindkraftverk, vattenkraftverk och kärnkraft.
Sedan ett litet avsnitt om växthuseffekten, vilken är nödvändig för att det ska finnas liv på jorden.
Övergödning eller eutrofiering som det också heter beror på att bönderna göder för mycket och att kväve bildas när man kör bil. Försurning och övergödning har mycket gemensamt, det förstör naturen. Försurningen sker på grund av utsläppen från fabrikerna.
Nästa kapitel handlar om ozonlagret som tunnas ut hela tiden och det kommer att fortsätta förstöras under många år.
Nu börjar två stycken med miljögifter och avfall. Miljögifter består av kemikalier som människan framställt och som inte hör hemma i naturen men ändå hamnar där. Under rubriken avfall är det mycket statistik som beskriver hur mycket avfall som släpps ut och hur mycket som återvinns.
Så avslutar man med att ta upp skatter och avgifter, där man förklarar att det kan bli billigare att välja ett naturvänligt bränsle.
Boken gav mig en del ny information, men en del har vi redan arbetat med. Informationen verkar mycket trovärdig och vid ett skolarbete skulle jag föreslå att man använder den här boken eller om man vill ha mer specifik information går in på www.energiochmiljö.se .
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Jag skrev en väldigt kortfattad del utav varje kapitel, men fick ändå med de mest väsentliga. Jag tycker det är svårt att hitta en bok som passar och som jag tycker det är roligt och intressant att läsa. Där för blev det en ganska kort bok, men med mycket intressant fakta.
Mål 4: kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande
och lärande:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Antiken
Den bibliska litteraturen
GT
Abraham är vår kulturs stamfader. Moses är också en betydelsefull person i berättelsen om Exodus, befrielsen ur Egypten. Moses är känd för dom tio budorden som han mottog på Sinai berg. Gamla testamentet innehåller många olika sorters litteratur, poesi, lagar, profetord, ordspråk och berättelser. Dessa skrifter är tillkomna 1200-165 f. Kr. De fem moseböckerna kallas också Toran. I Jobs bok samarbetar gud med satan för att pröva Job. Ett annat verk i GT är Höga visan. Höga visan innehåller kärlekssånger som i frodiga, poetiska bilder talar både om andlig kärlek till Gud och till den erotiska dragningen mellan man och kvinna.
NT
Kristendomen är grundad på NT som handlar om Jesu liv. NT innehåller skrifter av många slag. Berättelserna om Jesus vill både få oss att tro och berätta om hans liv med många små inlagda händelser. Evangelierna bygger på äldre traditioner. Det fanns en uppsjö av berättelser om Jesus. Vilka skulle man bevara? Vissa förkastades, vissa bevarades. Kanske var det viktigast att få fram Jesu lidande historia. Först skrev man på Jesus eget språk Arameiska, men dom skrifterna försvann, så evangelisterna skrev senare om den till Grekiska. Tjugoen av skrifterna i NT är brev, de flesta skrivna av Paulus. NT avslutas med Uppenbarelseboken, i den berättade man om framtiden.
Den grekiska litteraturen
Iliaden och Odyssén skriven på vers och handlar om ett krigståg mot staden Troja. Huvudpersonen heter Akilleus. Man vet att författaren Homeros levde någon gång under 500 talet och det sägs att han var blind. Alkaios och Sappho bodde på ön Lesbos, Alkaios var politiskt verksam och tillhörde adeln. Sappho hade en dotter Kleis och var med i en krets av flickor som hon undervisade i poesi. Det finns inga verk bevarade från Alkaios och Sappho.
Dramat – tragedin är grekernas märkligaste litteraturskapelse, den består av körsång och dialoger.
Man har bevarat sju böcker som Aischylos har skrivit, Oresten - trilogin och Perserna.
Sofokles skrev lugnt och jämt. Sofokles konstaterar gudarnas och ödets makt över människan.
Euripides är den nya tidens man som drar in psykologifrågor i sin dramatik. Han har skrivit Alkestis, en blandning mellan komedi och tragedi. Han skrev också Madea och Hippolytos.
Vin och sexuella delar är ofta med i den grekiska komedin.
Fabeln betraktas som de fattigas sätt att protestera mot de rika.
Sokrates sökte som de andra författarna efter kunskapens grund men han hade inga själviska syften. Han ville att människan skulle få veta hur lite hon egentligen visste. Platon blev väldigt upprörd när man dödade Sokrates.
Den romerska litteraturen
Plautus var fattig men kom på idén att börja som komediförfattare.
Terentius var från början slav. Hans vän Scipio kan ha hjälpt till att skriva komedierna.
För Catullus betydde kärlek, vänner och lidande allt. Han skrev med jaget i centrum, något som är nytt i Roms litteratur.
Året efter Ceasars död blev Augustus kejsare i halv landet och han höll en beskyddande hand över författare och kulturarbetare.
Bucolica, de tio herdedikterna är Vergilius debut. Georica är en bok om lantbruk. Eneiden förblir hans huvudverk Han ville att det skulle brännas men Augustus förhindrade det. Horatius var en skarpt iakttagande realist och livsnjutare.
Ovidius var en av de stora poeterna. Elegierna är hans första verk, han kallar dem själv Amores, kärlek. Ars amandi, konsten att älska, kom runt Jesu födelse. Han förvisades till Svarta havets västkust, då kallat Tomi, där han dog.
Senecas far var intresserad av retorik. Innan landsflykten kom De Ira ”Om vreden” som gjorde starkt intryck på kejsaren. Under landsflykt på Korsika skrev han 6 uppsatser till. Petronius ända påträffade skrift är Trimalchios middag. Petronius fick order om självmord. Quintilianus var den första professorn i romersk vältalighet. Han skrev på 40-talet Lärobok i vältalighet.
Epiprogrammet är för Martialis den naturliga och så gott som ända uttrycksformen.
Upplysningen
Tyskarna gav Upplysningen sitt namn, men det var Engelsmän och Fransmän som fick igång rörelsen. Upplysningens kamp var friheten att tänka själv. Man gillade reseskildringar t. ex Robinson Crusoe, Persiska brev och Gullivers resor. I Frankrike höll man sig till kärleken. Det verkade lättskrivet, men i själva verket låg tungt arbete bakom. Upplysningens män tänkte framåt. Kejsare Augustus var en stor beskyddare av litteraturen i Italien. Montesquieus gav 1721 ut Persiska brev som gjorde enorm succé. Men hans livsverk, Om lagarnas anda som bestod av 31 böcker, blev förbjuden. Voltaire råkade förolämpa en adelsman och for till England, där han skrev, Brev om Engelsmännen som också hette Filosofiska brev. Böckerna blev förbjudna och han flydde till Frankrike. Senare skriver Voltaire, Zadig och ett par böcker till. Diderot skrev Filosofiska tankar och Brev om de blinda. Han hade stora problem med Encyklopedin och den hamnade också på listan av förbjudna böcker och Diderot fick lov att gå under jorden. Italiens störste filosof Vico skrev en självbiografi i tredje person som hette Principerna för en nyvetenskap om folkets natur. I Tyskland kom de flesta författarna från protestantiska herrgårdar, men det fanns också borgerliga författare. En av dem var Francke som föreläste om bibeltexter.
Klassicismen
Mellan 1600-1700 kallas litteraturen klassicistisk. Århundradets huvudland var Frankrike. I Frankrike pågick en strid mellan de gamla och de moderna. De gamla ville ha ett nytt språk. Nu skulle man skriva som La Fontaine, Molière, Racine och Boileau. Längre fram prisade man dessa författare (ännu idag) Många tycker att dom här författarna är de bästa någonsin. Första hälften av 1600-talet var som en fortsättning på renässansen, men det blev lite för mycket snirkligt och så. På slutet av 1600-talet blev stilen klar och tydlig. Många härmade det klara, men ville också skriva realistiskt. En modern läsare kan ha svårt att förstå klassicismens stil. Man skrev inte mycket om naturen, typ berg, utan om den mänskliga naturen, alltså inte individer utan det allmänna hos folk.Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.
Renässansen
Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det här är ett mycket speciellt sätt att lära sig epokerna på. Jag tycker inte det är så bra. Man skriver mest av och lär sig inte så mycket. Jag har inte lärt mig så mycket om epokerna, jag tror det finns bättre sätt att arbeta på.
Mål 5: kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla
anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation
och mottagare:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Cecilia, Sara, Sofia och Elin diskuterar stamceller. Lite senare kommer man in på djurs känslor. Vi tycker alla att det är okej att göra abort, men bara om barnet är oönskat t. ex. vid en våldtäckt. Det är däremot fel att ta foster till forskning, Sofia tycker naturen ska ha sin gång. Cecilia tycker det går bra att ta foster i ett tidigt stadium. Elin och Sofia tycker att människan börjar gå för långt och undrar var gränsen går. Sara har funderat ett tag och inser att det kan vara nödvändigt att ta foster för att kunna bota sjukdomar, men det känns inte rätt. Elin undrar vad dom andra tycker om provrörsbefruktning. Det är okej om man inte kan få barn.
Vi återvänder till stamceller och Cecilia säger att det är okej att döda så länge det man dödar inte har känslor. Sara och Elin säger att alla djur har känslor och undrar hur man kan veta att en varelse har känslor. Sofia och Cecilia berättar att en norsk studie visar att maskar inte har känslor, vilket Sara och Elin inte håller med om.
Elin undrar då vad Cecilia och Sofia tycker om djurförsök på råttor. Har råttor känslor? Cecilia och Sofia tycker att djurförsök är fel och att människan fått tagit över för mycket.
Elin tar på nytt upp ämnet känslor och undrar hur svanar hålla ihop livet ut? Sofia berättar att det är skillnad på känslor och känslor, djur har känsel, men kan inte planera eller minnas, svanar är programmerade för att hålla ihop.
Sara undrar vad det är för skillnad på svanar och människors känslor. Hundar kan känna skuldkänslor men är ändå olik människan, på vilket sätt?
Sofia och Cecilia säger då att dom inte kan tänka framåt och förklarar att dom försöker vara lite mer realistiska. Elin undrar när människan får känslor, har ett barn eller en utvecklingsstörd mindre känslor än en vuxen? Sofia och Cecilia berättar att det vet man bara, det är när hjärna och nerver samarbetar. Cecilia avslutar med att säga: Man har samma känslor, men man tänker inte likadant.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Att skriva en diskussion var svårt, man vet inte hur mycket man ska ta med och vilka saker som är väsentligast. Jag tycker det är svårt att hitta ett ämne att diskutera, eftersom en bra diskussion oftast är mellan personer som tycker olika i frågan.
Mål 6: kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna
bedömningar vid läsning av saklitteratur:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Dag 1
Bokens tre första kapitel handlar om energitillförsel, energianvändning och bränslen. Om de här områdena kunde jag ganska mycket redan innan, men jag tänkte ändå berätta lite kortfattat om vad jag läst. Det mest använda bränslet är fossila bränslen, d.v.s. olja, naturgas och kol. Man vill gärna minska användandet av fossila bränslen eftersom dom bidrar till växthuseffekten. Man vill istället öka användandet av vindkraft, vattenkraft och solenergi.
Det finns tre grupper som räknas till Sveriges energianvändare: industri, transport och bebyggelse. Man undrar om bränslereserverna kommer att ta slut.
Bioenergi är en bra energikälla som kan återvinnas.
Dag 2
Kapitel 4, 5 och 6 handlar om elproduktion, växthuseffekten och övergödning.
Elproduktion består till störst del av vatten- och kärnkraft. Vattenkraft är en förnybar energi, men den kan förstöra fiskars vandringar. Kärnkraft är en process med kedjereaktion hos Uran som värmer vatten.
Vindkraft har en mycket liten del av Sveriges elproduktion. Danmark däremot har större andel vindkraftverk.
Växthuseffekten är nödvändig för att det ska finnas liv på jorden, utan den skulle medeltemperaturen ligga på -18 grader Celsius, nu ligger den på +15 grader. Växthuseffekten ökar på grund av koldioxid, metan och freoner, freoner består av klor och brom.
Övergödning är, som man hör på namnet, när man göder så mycket att naturen inte kan ta tillvara på ämnena som släpps ut.
Dag 3
Det första kapitlet jag läser idag handlar om försurning. Försurning kan jag inte så mycket om, även fast det är ett stort problem i Sverige. Det kommer i huvudsak från svavel, kväveoxider och ammoniak. Svavel utsläpps framför allt från industrin och ammoniak kommer från jordbruket.
Det andra kapitlet handlar om ozonlagrets förtunning som ökar riskerna för hudcancer. Även om man skulle sluta släppa ut ämnena som tunnar ut ozonlagret idag, skulle det ta många år innan ozonlagret slutade skadas.
Dag 4
Idag har jag läst om miljögifter och avfall. Eftersom vi inte arbetat så mycket om detta, är mycket av informationen ny för mig. Det står om de 5 mest omtalade miljögifterna, PAH, PCB, DDT, Klorbensener och bromerade flamskyddsmedel. Det står också vad som påverkas mest av miljögifter och att miljögifter stör kretsloppet.
I avfallskapitlet får man läsa om hur mycket avfall som släpps ut av Sverige, industrin och hushållen. Man återvinner en stor del av avfallen i Sverige och förbränner en del.
SAKAB, Svensk avfallskonvertering tar han om det farligaste avfallet.
Sedan 1985 har de flesta utsläppen från förbränningarna av avfall minskat med nästan 100 %. Producentansvar betyder att producenten har huvudansvar för varan under hela varans liv.
Dag 5
Den sista dagen återstår bara ett kapitel om skatter och avgifter och 3 sidor om prefix och hur många kWh man kan få ut ur olika ämnen. Det står också lite om pH-värde.
I kapitlet om skatter står det mycket om hur mycket skatt man måste betala, beroende på vilket bränsle man använder. Avgifterna på bekämpningsmedel är olika för att få oss att minska de farliga ämnena.
Boken jag läst heter: En liten bok med fakta om energi och miljö.
Det finns inget författarregister men boken är utskickad från ÅF Energi & miljöfakta.
Det finns också telefonnummer man kan ringa eller att man kan besöka www.energiochmiljö.se för att få mer specifik information om något som har med energi att göra.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Arbetet med fackboken var det kämpigaste, först välja en fackbok som man tycker är någorlunda intressant och sedan skriva så att den som läser dagboken kan se att jag verkligen läst boken. Jag tycker trots allt att det gick bra att skriva dagboken och även om det är det tråkigaste målet så är det bra.
Mål 7: kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna
bedömningar vid läsning av litterära texter från olika tider och
kulturer:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Huvudperson/hjälte: Frodo
Mentor: Trollkarlen Gandalf
Clowner: Merry och Pippin
Fiender: Sauruman och hans Orcher
Vänner: Legolas, Gimli, Boromir, Gandalf, Aragorn, Sam, Merry och Pippin.
Analys av filmerna Sagan om ringen
Filmen börjar i Fylke där allt är frid och fröjd tills Gandalf dyker upp. Ringen i ”sagan om ringen” står för makt. Frodo hälsar Gandalf välkommen. Berättaren behöver en prolog för ringens historia. Frodo är runt tjugo år och nyfiken på världen. Filmen börjar med en väldigt mysig känsla när man får se Fylke, en vacker och nostalgisk by. Titeln säger allt.
Gandalf tar ringer från Bilbo och ger den till Frodo. Han ber Frodo ta den till Vattnadal för att sätta den i säkerhet.
Frodo måste förstöra den. Frodo blir förvånad men går med på att ta med ringen till Vattnadal. Han tar sitt ansvar, han är den utvalda.¨
Frodos mentor är trollkarlen Gandalf. Hans farbror Bilbo har alltid inspirerat honom. Gandalf stödjer Frodo hela vägen.
Dom ger sig iväg från Fylke och börjar möta faror.
Om dom misslyckas kommer deras värld att gå under. Nya regler är att det inte längre finns några regler. Det gäller bara att överleva till varje pris. Ringer tär Frodo allt mer och alla vill ta den ifrån honom. Vilket leder till att Frodo inte kan lita till 100 % på någon. Gimli, Legolas, Aragorn, Boromir, Sam, Merry, Pippin och Gandalf hjälper honom under hela vägen. Till störst del Sam och till viss del Smeagol.
Han närmar sig Mordor och fienderna blir fler.
Frodo tror att Gandalf dör men Gandalf har inte dött. Frodo blir mer och mer kritisk till sitt uppdrag. Han blir mer och mer kär i ringen.
När ringen är förstörd krönts Aragorn till kung. Det blir en del festligheter också. Under uppdraget måste Frodo hela tiden hålla sig i rörelse, det blir ingen vila eller paus.
Han vill inte vara i Fylke igen utan följer med Gandalf mot nya äventyr. Han är inte lika äventyrslysten och förstår att livet kan få ett plötsligt slut. Han känner sig fri från ringens krafter. Efter det att ringen är förstörd tar dom sig lugnt tillbaka. När ringen förstörs försvinner även alla fiender.
Frodo och Sam tar ringen till Mordor. Merry och Pippin bussar träden på Saurumans läger. Legolas, Gimli, Gandalf och Aragorn strider mot orcher.
Han återvänder aldrig hem.
Roman analys, Robinsson Crusoe
Berättelsen börjar med att Robinsson Crusoe berättar sin bakgrund. Vi får veta att Crusoe är äventyrslysten och villig att ge sig ut i världen. Hans far tycker däremot att han ska utbilda sig till jurist. I början av boken funderar han mycket på om han ska trotsa sin far och åka ut på havet eller lyssna på sin far genom att stanna kvar i York.
När Crusoe bestämmer sig för att trotsa sin far beror det mycket på att han träffar en vän som frågar om han vill åka med till London. Han bestämmer sig utan större tvivel att följa med. Alla ser de onda tecknen runt Crusoe, en sådan otur första gången man ger sig ut i båt bådar inte gott. Han ger sig trots allt ut på en ny resa, längre den här gången. Oturen förföljer honom, bland annat pirater. Men han hamnar i Brasilien och bor där i flera år. Innan man frågar om han vill åka för att hämta slavar i Afrika, vilket han dumt nog gör, tjänar han mycket pengar. Sedan förliser han på den lilla ön någonstans i Mellanamerika.
När Robinsson Crusoe blir strandsatt på ön blir han först alldeles galen. Han har ingen mat inget hus och kan bli dödad av både vildar och vilda djur. När han nästa dag upptäcker att båten och dom nödvändiga förnödenheterna finns inom räckhåll börjar han arbeta för att överleva. Han gör det bästa av situationen och accepterar sitt liv på ön.
Gud är Crusoes mentor. Crusoe förstår att gud har sänt honom till ön för att han bröt sin fars vilja och åkte ut på havet. När Crusoe förstår att gud är med honom och vill hjälpa honom börjar han lugna ner sig. När säden sedan mognar, vilket han tror är guds verk, börjar han läsa bibeln.
Det som gör att Crusoe börjar arbeta med ett hem på ön och fortsätter att utveckla det även efter många år, är vetskapen om att gud räddade honom medan dom andra i besättningen drunknade natten dom kom till ön.
Crusoe saknar någon att prata med. Han är mycket deprimerad under sina första år på ön, men han accepterar sin plats. Han tänker framåt och ser till alltid ha mat hemma. När han blir hemskt sjuk och bara ligger i sin säng och yrar återvänder han till depressionen igen.
En dag rasar taket in i hans grotta, vilket gör att han blir väldigt rädd för att sova i den.
När han sedan upptäcker fotspår i sanden gör hans liv ännu en ny vänding. Han vågar inte gå ut på flera dagar och efter det känner han sig inte alls lika fri på sin ö.
När Crusoe blir strandsatt ser han det först som om livet gått under. Men när han upptäcker att han är den ende överlevande tar han tag i saken och ser till att ta vara på den tid Gud gett honom medan hans kamrater dog.
Han firar segern när ett skepp anländer till ön. Det har gjorts myteri på skeppet och Crusoe och Fredag tillsammans med kaptenen och de sjömän som inte gjort myteri bestämmer sig för att ta tillbaka skeppet. Crusoe får sin vila under resan tillbaka till England och under den korta tid han stannar i England.
Crusoe har naturligtvis förändrats både psykiskt och fysiskt under sina trettiofem år på resande fot, varav 27 år han tillbringat på ön. Men när han kommer hem känner han sig malplacerad och beger sig till Lissabon. På vägen från Lissabon tillbaka till England möter han nya äventyr och fiender.
Han ger sig tillbaka till ön och ser vad som händer med den nya civilisationen. Men vad som händer där får man aldrig veta. Det får läsaren själv räkna ut och fundera över.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det är svårt att skriva analyser, det är mycket lättare att skriva en recension, då man kan berätta boken. Det blir väldigt mycket detaljer. Dessutom är det i vissa fall svårt att hitta hjälten och fienden. När man har mallen går det ändå bra, om man läst boken eller sett filmen och tagit till sig den är det inte så svårt. Eftersom jag lever mig in i karaktärernas liv så tycker jag inte det är så svårt.
Mål 8: känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Romeo & Julia - Renässansen
Jag har sett en modern version av Romeo och Julia. Dom använder pistoler istället för svärd och åker bilar, men handlingen är i princip den samma.
Familjen Capulet och familjen Montague kommer inte alls överens, de hatar varandra. Så träffar Romeo och Julia varandra och det är kärlek vid första ögonkastet. Dom gifter sig redan nästa dag, i hemlighet hos fader Lorenzo. Senare ger sig Tybalt, som är en Capulet, på Romeos bäste vän Mercutio. Romeo som nu är släkt med Tybalt kan inte göra något, men när han upptäcker att Mercutio är död, mördar han i sitt blinda raseri Tybalt. Han blir helt bestört när han förstår vad han gjort. Romeo förvisas från staden i gryningen, men får först tillbringa natten hos sin älskade Julia.
Julia ska bli bortgift och vet inte vad hon ska ta sig till, så hon beger sig till fader Lorenzo. Fader Lorenzo ger henne en dryck som ger henne ett dödligt tillstånd under ett dygn, för att sedan vakna upp. Julia dricker drycken och dödförklaras, men Romeo får aldrig veta att det är en bluff. Han beger sig till kyrkan där Julia ligger, tillsynes död. På vägen får han tag på ett gift som är väldigt starkt. När han sagt adjö till Julia dricker han giftet och upptäcker till sin förskräckelse att Julia vaknat. Julia tar Romeos pistol och skjuter sig själv.
Johan August Strindberg – Naturalismen
August Strindberg föddes den 22 januari 1849. Han pappa var ansvarig för godstrafiken mellan Mälaren och Göta kanal och hans mamma var en värdshusflicka. På fädernet tillhörde han en känd borgarfamilj med kulturella intressen. August hade sju syskon.
1879 släppte han romanen Röda Rummet som fick stor succé. August var också en begåvad vetenskapsman med sina egna tankar.
1883 valde Strindberg själv att lämna landet tillsammans med sin fru och sina tre barn. Han flyttade runt på landsbygden i bland annat Frankrike och Schweiz.
Strindberg dog den 14 maj 1912. Han skrev ungefär 60 dramer, ett tiotal romaner och novellsamlingar och minst 8000 brev, något som gjorde honom mycket stor i de svenska litterära kretsarna och han var även känd internationellt. Han dominerade länge svensk litteratur och var ofta omdiskuterad.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg
http://www.strindbergsmuseet.se/
Dickens, Charles, 1812-1870 Oliver Twist- Realismen
Oliver Twist
Oliver Twist är en 9 år gammal föräldralös pojke som lämnas från sitt barnhem till en kistmakare. Men hamnar hos ficktjuvar i London. Efter ett misslyckat rånförsök hamnar han hos en snäll man som tar väl hand om honom. Men på något oförklarligt vis hamnar åter igen hos Fagins tjuvliga, för att på nytt skickas till äventyr och än en gång omhändertas av vänligt sinnade människor. Under tiden försöker folk tjäna en slant på att ta reda på Olivers förflutna med hjälp av ett halsband som hans mor bar när hon födde honom. Mot slutet löser det sig i alla fall för Oliver och han får bo hos den vänliga mannen och man får fast tjuvligan. Snälla människor löser också Olivers förflutna.
Michelangelo
Michelangelo föddes den 6 mars 1475 i Florense.
Hans pappa hette Lodovico. Hans mamma kunde inte ta hand om honom och han fick bo hos en annan mamma. Michelangelos biologiska mamma dog när han var 6 år. Då fick han börja skolan, där blev han god vän med Francesco Granacci som tyckte mycket om konst och tog med honom till målarateljéer, något som Michelangelos familj inte tyckte om. Dom skämdes över att ha honom i familjen men Michelangelo var envis.
När Michelangelo var 13 år började han som lärling hos den kända målaren Domenico Ghirlandaios, kursen varade 3 år. Men när han gått kursen 2 år följde han med sin vän Francesco Granacci till en vacker trädgård med stenskulpturer. Michelangelo blev väldigt imponerad och slutade hos Domenico. Skulpturerna var gjorda av Lorenzo di Medici och Michelangelo började kopiera skulpturerna. Lorenzo fick se en kopia och tyckte den var mycket bra. Efter lite problem med Michelangelos pappa började dom samarbeta. Efter två år dog Di Medici.
1496 åkte Michelangelo till Rom där en bankir hade beställt en skulptur, Peitá, som blev det enda signerade verket av Michelangelo.
Något som utvecklade Michelangelo ytterligare var hans samarbete Leonardo da Vinci år 1503.
År 1508 åkte han till Rom och arbetade flera år med konstverk i det Sixtinska kapellet. Han jobbade mestadels ensam och hade också några duster med påven.
Michelangelos sista verk som inte hann bli färdigt var en skulptur som hette Peitá Rondanini.
Michelangelo dog den 18 februari 1564. Han blev begravd i Florens, ett eget önskemål.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
I det här målet lär man sig mer än när man bara skriver kortfattat om epokerna. Tyvärr lär man sig bara om precis det ämne man arbetar med, man missar ju mycket annat i epoken. Det är inte så svårt att lämna in fakta arbeten, det är ju något som man gjort genom hela grundskolan. Det är svårt att hitta något nytt i varje epok, en författare där, en pjäs där och så vidare. Men jag tycker det gick bra, även om jag fick två ur samma epok, det upptäckte jag först senare.
Mål 9: kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och
byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet
språk:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
_X_ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete: 1,2 ,3 ,4) Obestämd: En ett flera bestämd: Den det de
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Singular: Singular: Plural: Plural:
förhållande förhållandet förhållanden förhållandena
fluga flugan flugor flugorna
gående gående gående gående
boskap boskapen boskap boskapen
hustru hustrun hustrur hustrurna
sambo sambon sambos samborna
fader fadern fäder fäderna
blinker blinkern blinkrar blinkrarna
leende leendet leenden leendena
solarium solariet solarium solarierna
baby babyn babies bebisarna
fadder faddern faddrar faddrarna
ekologi ekologin ekologier ekologierna
kvitto kvittot kvitton kvittona
tro tron troar troarna
gymnasium gymnasiet gymnasier gymnasierna
urmakare urmakaren urmakare urmakarna
medium mediet medium medierna
album alumet album albumen
video videon videor videorna
(v-spelare, v-filmer)
fot foten fötter fötterna
generalisering -seringen -seringar -seringarna
årtusende årtusendet årtusenden årtusendena
centrum centrumet centrum centrumen
välvilja välviljan välviljor välviljorna
cafeteria cafeterian cafeterior cafeteriorna
akvarium akvariet akvarium akvarierna
ambition ambitionen ambitioner ambitionerna
moder modern mödrar mödrarna
7)
Huvud: -bonad, -sak, -gata, över-, -lös, -löss
Ut: -Skick, -stängd, -omhus, -om, -slängd, -kastad, bak-, -väg, för-
Dans: -golv, -klubb, folk-, -musik, -band, regn-, sol-
Musik: Dansbands-, -café, -lektion, -video
Brun: -Björn, ljus-, mörk-, grå-, bajs-, -sten
Skriv(a): -Sätt, -stil, -svårighet
Lång: -Kalsong, -sam, -hårig, -film
Personal: -möte, -rum, -chef, extra-
Tand: -ställning, -läkare, -troll, -hygenist, -tråd, -petare, hörn-, mjölk-, visdoms-, fram-
Video: -kassett, -band, -bandspelare, -kamera, -film
Halv: -mesyr, -timme, -år, -färdigt
Bil: -stereo, -motor, -dörr, -tvätt, -shampo, -radio, -däck, last-, radiostyrd-, el-, hus-
8)
a-dis,o anti-nej,emot auto-själv bi-dubbel,intill bio-levande dis-isär,miss,o extra-lite mer in-inte,o manu-för handen max-fullt de-av,från mono-en post-efter pre-före pro-välvillig mikro-litet re-tvärtemot,anti tele-överföring,rörelse term-fackspråklig ultra-extremt,ytterst
9) lokomotiv motorhotell elektricitet automobil biograf motor videogram velociped
lok, motell, el, bil, bio, motor?, video,
10)
BNP BRIS BRÅ BUSIT CAD EU FN HSB IKEA JO JÄMO KOMVUX LO moms NECLA NK NORDEK RFSU SACO SAF SAOL SAS SIFO
Brutto national produkt
Barnens rätt i samhället
Brottsförebyggande rådet
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Justitieombudsman
jämställdhetsombudsman
Kommunal vuxenutbildning
Landsorganisationen (i Sverige)
Mervärdesskatt
North East Cargo Link Alliance
Nordiska Kompaniet
Riksförbund för sexuell upplysning
Sveriges Akademikers centralförbund
Society of American Foresters
Svenska akademins ordlista
11)stor liten unik dålig långhalsad ond krigisk god lång trekantig vacker förvånad
långhalsad, förvånad, krigisk kompenseras med mer och mest, de ord som slutar på –ad. Krigisk?
stor, större störst
liten, mindre, minst
unik, unikare, unikast
dålig, sämre,sämst
ond, ondare, ondast
god, godare, godast
lång, längre, längst
trekantig, trekantigare, trekantigast
vacker, vackrare, vackrast
12) katt bil äng hund flygplan klassrum häst torg båt polis skog gitarr verkstadsarbetare verkställande direktör sjuksköterska gul, gräslig, hemsk, jättegammal, otroligt ful katt
grön, rostig, hostande, högljudd bil
grön, mjuk, varm, blommig, gungande äng
sträng, förbannad, irriterande, våldsam, fruktansvärt ful direktör
mörk, stor, djup, grön, mossig, hemsk, läskig, skräckinjagande, dimmig, risig skog
13) Guldguler hy, matt blomstrande små kinder, nedkramat bröst och platta skulderblad. Lät se din hand! Var ådra blå och trinder ligger så sväljd och fuktig som i bad, handen är svettig och ådrorna stela. (Carl michael Bellman, Fredmans epistel n:o 30)
14) Tag tema på de här verben. Använd ordlista, om du är osäker:
bära – bar, burit
gömma – gömde, gömt
gjuta – göt, gjutit
skryta – skröt, skrutit
flyta – flöt, flutit
krypa – kröp, krupitstå – stod, stått
tillåta - tillät, tillåtit
hålla – höll, hållit
stjäla – stal, stulit
skilja – skiljde, skilt
ligga – låg, legat
flyga – flög, flugitknyta – knöt, knutit
lägga – lade, lagt
skära – skärt, skurit
falla – föll, fallit
vilja – ville, velat
15) Gör om de här aktiva meningarna till passiva:
Jägaren skjuter haren. Haren sköts av jägaren.
Strindberg skrev Röda rummet. Röda rummet skrevs av Strindberg.
Gasten ska reva seglen. Seglen skulle bli revade av gasten.
Simon skulle ha städat rummet. Rummet skulle blivit städat av Simon.
Sergeanten skulle ge ordern. Orden skulle givits av sergeanten.
Lisa har kysst David. David blev kysst av Lisa.Marie hade bakat tårtan. Tårtan har blivit bakad av Marie.
Johan kommer att klara jobbet. Jobbet kommer att bli avklarat av Johan.
16)Vilka verb hör samman med de här substantiven? Skriv ner uttrycken på separat papper:
Olle har gjort en dumhet. Han fick stå till svars för det. Elektrikern satte maskinen ur funktion. Politiker ska ta beslut. Det gäller att sätta stopp för alla dumheter. Flickan begick självmord. Hon tog sitt eget liv. Inte många ville sätta livet för att rädda andras Det gäller att inte hoppa i galen tunna.
Gjort, stå, satte, ta, sätta, begick, tog, sätta, hoppa
17)a-Leta rätt på de 18 verben i följande text och skriv ner dem.
B - Vilka är de fyra hjälpverben
c - Tag tema på dem. d - Hur många svaga och starka verb finns i texten?
E - Tag tema på de starka verben. Det sista verbet är imperfektform av hjälpa, Idag är verbet svagt, men då var det starkt.
F - Hur löd temat, tror du?
Gusten fortsatte i starkt trav, och Carlsson följde, efter så gott han kunde; men han var fetlagd och kunde icke hålla jämna steg, blev andfådd, bad Gusten sakta av, men denne hade ingen lust att offra sig utan sprang, sprang för livet. Carlsson tog honom i rockskörtet, tiggde och bad, att han ej skulle löpa ifrån honom, lovade guld och gröna skogar, besvor honom vid salighet och pina, men ingenting halp. (August Strindberg, Hemsöborna)
Fortsatte, imperfekt
Följde, imperfekt
var, imperfekt
kunde, B imperfekt
hålla, infinitiv
blev, imperfekt
bad, imperfekt
hade, imperfekt
offra, infinitiv
sprang, imperfekt
sprang, imperfekt
tog, imperfekt
tiggde, imperfekt
bad, imperfekt
löpa, infinitiv
lovade, B imperfekt
besvor, imperfekt
halp?
18)Substantiv: gift, eka, tacka, lik, ren, maska, gruva, plakat, bar, kola, nia, sund, resa, skala, öde, vara
Adjektiv: rå, ren, perfekt, vass, sträng, sund, nära,
Verb: eka, tacka, komma, maska, bar, grönska, resa, skala, vara
19)Hopp
Hopplös, hoppas, hoppfullt, hopp
Förstå
förståligt, förståelse, förstående
Arbeta
arbete, arbetare, arbetsamt, arbetande
Tyst
tystnade, tystlåten, tystnad
Lycka
lycka, lyckligtvis, lyckas, lyckad, lyckliga
Skilja
Skillnad, skilsmässa, skilda, skiljdes, skilt.
20) Risk – riskera, risker, riskfylld, riskerat, riskerar,
Blom – blomma, blommor, blomning, blomster, blommiga, blommigt, blommande,
Musik – musiker, musiksmak, musikgrupp, musikant,
Dans – dansare, dansande, dansgolv, dansös, dansar, dansant,
Lära – lärande, lärare, lärt?, läromedel?, läror?,
Arbete – arbetare, arbetande, arbetsvillig, arbetslös, arbetsamt, arbetslön, arbeten, arbeta,
21)
Karin var snabb.
Jonas var mycket ledsen.
Klockan var kvart över tio.
Vart??? Tre meningar…
22)
Jag tar hellre bussen.
Vill du hellre ha glass.
Malin åker hellre slalom.
Jag vill inte heller åka buss.
Jag vill inte heller ha glass.
Sara vill inte heller åka längdskidor.
23)
sova – länge, tyst, borta
skratta – hejdlöst, högt, glatt
fnittra – glatt, barnsligt, flickigt
springa – fort, långsamt, fult
sjunga – högt, hemskt, vackert
skriva – långsamt, fint, mycket
älska – kärleksfullt, romantiskt, gulligt
skaka – våldsamt, kraftigt, lite
24: Vilka av de kursiverade orden är adjektiv och vilka är adverb? Förklara varför.
a) Det händer sällan, att man ser en så intelligent hund.
b) Kalle kommer aldrig i tid. Därför är han inte så populär.
c) När skulle Daniel komma hit?
d) Mia kom nyss hemifrån.
e) Anna kom snabbt till Paris med ett snabbt tåg.
f) Agenten spelar ett farligt spel och lever farligt.
g) Filmen slutade lyckligt. Den hade ett lyckligt slut.
h) Det är ovanligt att Oskar hittar något ovanligt billigt på rea.
i) Elefanten är ett ofantligt djur och ofantligt stark.
Sällan, aldrig, när, hemifrån, snabbt
25)
a) sin sin b) hans c) sin d) hans e) sin f) hans g) de h) dem i) dem j) dem
26)I första meningen beskriver man att uppgiften var svår.
I andra meningen säger man att uppgiften var svår att lösa.
27)
mot, av, med, under, med, för, till, till, med, över, till, mot, i, för
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Grammatiken var ett väldigt jobbigt avsnitt, det var så många uppgifter att det var svårt att hitta motivation att arbeta med det. Ibland var det svårt att förstå uppgiften och man visste inte riktigt hur man skulle redovisa den. Jag har svårt att få grammatiken att fastna i huvudet, jag lär mig den innan provet, så ligger den kvar i huvudet en vecka och så, borta!
Mål 10: kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och
kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för
att skriva och kommunicera:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
_X_ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
1 Epoken: Antiken
2 Sökfras: Antiken
3 Sökmotor: Goggle
4 Antal träffar: 754000
5 Adressen till den sida du valde: susning.nu
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord):
På den här sidan finns inte så mycket fakta om antiken i sig. Det är mer korta förklaringar och länkar till andra ord, även de orden har en kort förklaring. Det är lätt att cirkulera, dvs gå vidare från sökordet, längre och längre för att sedan återvända och finna samma fakta som från början. Sidan är inte särskilt bekväm för ögat,
men helt okej om man vill ha en sammanfattning av något.
1 Epoken: Upplysningen
2 Sökfras: Upplysningen
3 Sökmotor: Altavista
4 Antal träffar: 31200
5 Adressen till den sida du valde: http://hem.passagen.se/slcarl/historiska_epoker/epoker/upplysningen.html
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord):
På den här sidan finns mycket bra fakta om både politik, ekonomi, kultur och en kort sammanfattning. Den är skriven i svart, en vit bakgrund och olika teckensnitt i när man byter stycke. Man kan inte vara säker på om det är en elev som gjort arbetet elöler om det kommer från en faktabok. Med andra ord bör man kolla upp faktan innan man lägger in det i ett arbete.
1 Epoken: Romantiken
2 Sökfras: Romantiken
3 Sökmotor: eniro
4 Antal träffar: 8960
5 Adressen till den sida du valde: www.mimersbrunn.se/arbeten/836.asp
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord):
Det här arbetet är gjort av en elev och man kan därför inte vara säker på att arbetet innehåller rätta fakta. Innehållet är skrivet som en ämnesessä och har fin styckeindelning och inledning. Nackdelen är att det mitt på sidan ligger en reklamikon. Det finns ett utdrag ur Sofies Värld, vilket gör texten mer trovärdig.
Runt omkring texten är en svagt blå färg vilket gör sidan mer levande.
1 Epoken: Renässansen
2 Sökfras:Renässansen
3 Sökmotor: msn
4 Antal träffar:9694
5 Adressen till den sida du valde: http://hem.passagen.se/slcarl/historiska_epoker/epoker/renssansen.html
6 Detta kan man lära sig/uppleva på sidan (ca 75 ord): Man får inte uppleva så mycket på den här sidan. Den är vit med svart text. Det är svårt att veta hur trovärdig texten är. Det är fina indelningar, men väldigt lite färg. Det står inte bara om författare utan om konstnärer och andra historiska män också. Det finns en länk så man kan ta sig till källförfattarna och andra epoker.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Det var svårt att veta vad man skulle skriva,. Skulle man skriva hur det såg ut på sidan eller ta ut lite kortfattad fakta ur texten på sidan? Jag skrev först en kortfattad version av sidans fakta, men ändrade det sedan till hur sidan såg ut. Det var en lite luddig förklaring. Jag tycker ändå det var en bra mall, det var lätt att ta sig tid till sökarbetet.
Mål 11: ha fördjupat sina kunskaper inom något område av svenskämnet utifrån intressen, behov eller vald studieinriktning:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.] Handledarens förslag
Här är mitt arbete:
Jagad
Vi sprang genom skogen, Sebastian var till höger om mig och Jason och Maria till vänster. De gröna var inte långt borta. Vi hade sprungit snart en kilometer, jag visste att Sebastian inte skulle orka mycket till. Vi måste hitta ett gömställe inom någon minut, annars skulle vi bli tvungna att stanna och ta upp striden. Sebastian snubblade till men höll sig på fötterna. Hopp, skutt, skutt, hopp igen, en lågt hängande gren gav mig ännu en rispa på kinden. Under några meter flat mark tittade jag upp och letade än en gång efter ett gömställe. Där borta var det en öppning i skogen, förbannat också. Nu måste vi antingen byta riktning, vänta in fienden, hitta ett dåligt gömställe på några sekunder eller springa rakt ut på det öppna fältet. Så snubblade plötsligt Maria. Jason stannade och hjälpte henne, men hon kom inte på fötter. Jag vände och sprang tillbaka. Sebastian hade också vänt och var strax bakom mig. Jason hade lyft upp Maria och bar henne nu på axlarna. Men vi hade redan förlorat mycket tid och de skulle ta mycket längre tid att springa om Jason blev tvungen att bära Maria. Vi skulle inte komma långt.
- Sätt henne bakom busken, viskade jag och smög efter honom mot en stor, tät buske med gula blommor.
- De måste vara alldeles nära, viskade Sebastian som kom efter mig.
- Vi kryper ihop här bakom busken och hoppas att de går förbi, sa Jason tyst och hukade sig ner bredvid Maria och tog av henne skon. Han tog av hennes strumpa och virade den hårt runt fotleden, sedan la han den i högläge på en av grenarna i busken.
- Hur många var dom? Frågade jag och försökte kika ut genom den täta busken.
- Dom kan inte vara fler än tio, sa Jason och smög fram på höger sida om mig. Han kikade också ut genom dom täta grenarna för att upptäcka förföljarna innan dom upptäckte oss.
- Jag tycker inte om de är, viskade Sebastian som satt sig på en stubbe och höll handen i sidan.
- Inte vi heller. Håll ut bara, svarade Jason och kastade en blick på Sebastian. Nej! Viskade han och kastade sig fram mot Sebastian. Du är ju allergisk mot såna här buskar.
- Atchoo!!!
Försent. Sebastian nös högt och snörvlade sedan:
- Förlåt.
- Sch, viskade jag och kikade genom busken igen. Dom kanske inte hörde oss.
Jason kom framkrypande, helt ljudlöst. Sebastian och Maria satt helt stilla. Jag tittade ner på Maria och kunde tydligt se skräcken i hennes ögon. Jag tittade tillbaka precis i tid för att se ett ansikte försvinna in bakom ett träd tjugo meter bort.
- Jason, viskade jag kvävt. Det står någon bakom eken, tjugo meter bort. Nej, inte åt det håller, höger, där, ja. Vad gör vi? Anfall är bästa försvar, eller? Maria kommer inte så långt med den där foten, mimade jag och vände blicken mot Sebastian. Jag nickade och vände mig tillbaka mot Jason.
- Redo? Utan att vänta på svar sprang jag fram från vårt gömställe och skrek. Genast hoppade sju grönklädda figurer fram. Jag hade haft rätt när det gällde avståndet. Dom var utspridda på en linje ungefär tjugo meter bort. Jag sprang fram, tvärstannade halvvägs och drog mitt svärd. Knappt en sekund senare hörde jag någon som gjorde samma sak till höger om mig. Och en sekund senare samma sak, fast till vänster om mig. Jag hade ögonen på de sju som kom gående rakt emot oss med svärden lyfta, men nu visste jag säkert att både Jason och Sebastian var med mig. Vi hade en mycket liten chans att klara det, men vi kunde inte lämna Maria och springa iväg. Vi visste att de var duktiga fäktare. Vi hade fäktats mot dem förr, men aldrig i ett sådant underläge. Plötsligt ramlande en av dem ihop, de två närmast den hopfallne stannade och de andra tittade sig skräckslagna omkring.
- Attack! ropade Sebastian och sprang fram.
Sebastian förlorade lillfingret på höger hand, Jason fick ett djupt jack i vänstra låret och jag bröt två fingrar på vänster hand. Det visade sig att Sebastian plockat upp ett dussin stenar medan han satt på stubben och sedan kastat några mot De gröna så vi skulle få ett litet överraskningsmoment. Jag vet inte hur gick för De gröna men de sprang i alla fall iväg efter ungefär tio minuter, det vill säga alla som kunde springa. Vi hämtade Maria, jag och Sebastian hjälptes åt att bära henne. Jason hittade något som liknade en käpp och haltade efter oss. Vi gick längs med en stor fors och när solen gick ner nådde vi Ängskojan. Jag vet inte riktigt varför den heter så, det är bara skog överallt och så den brusande forsen.
När vi kom dit stannade vi och åt, vi hade inte ätit på 2 dagar. Vi, jag menar Jason bättrade till Marias fot, den var stukad. Jasons byxor var helt nerblodade, men han hade lagt om någon sorts bandage och morgonen efter behövde han inte längre använda käppen. Han fixade till Sebastians finger på något vis innan vi lämnade busken, jag har ingen aning om hur han gjorde det och jag är inte så intresserad, så länge Sebastian klarar sig lämnar jag allt doktorsarbete till Jason. Där spjälade han mina fingrar lite slarvigt, det var inte alltför bekvämt att bära Maria, men efter maten vid kojan gjorde han om det så jag fick full rörlighet och smärtan avtog.
Vi sov knappt någonting. Jag tror vi alla kände att vi inte var trygga förrän vi var tillbaka på rätt sida Viltbäcken. Även om den här kojan tillhörde vårat folk var vi fortfarande på De grönas marker. Det var tre dagsmarscher till Viltbäcken.
Eftersom ingen av oss sov särskilt djupt åt vi frukost i gryningen och bröt upp just som solstrålarna kröp upp över trädtopparna. Det är en olustig känsla att gå så där mitt ute på okänd mark, man känner sig iakttagen hela tiden. Resan till De grönas skogar har aldrig varit särskilt roande, men efter våran stormning för en vecka sedan har De gröna ökat försiktigheten och antalet vakter. Jag visste inte hur många av oss som var på väg tillbaka till våra marker, men jag hade en känsla av att det inte var så många kvar av den ursprungliga stormningstruppen. Det var inte meningen att jag, Sebastian och Maria skulle ha kommit med. Jason har patrullerat runt våra gränser i två månader och eftersom hans far var en legendarisk soldat var det självklart att han skulle med ut i kriget. Sebastian däremot har aldrig varit någon krigare, han följde bara med eftersom Maria gjorde det. Maria är min bästa vän och när jag bestämde att jag skulle följa med Jason så kom hon med rent automatiskt, fast jag tror att hon saknade stugvärmen mest av oss.
Än så länge höll vi alltså fortfarande ihop, även om vi led fruktansvärda förluster två dagar tidigare. Jasons bror Hannes och våra barndomsvänner Katharina och Leo försvann spårlöst. Vi kan bara hoppas att dom tagit sig tillbaka någon annan väg. Många dog också. Vi var ett gäng på kanske tio personer som sprang iväg åt samma håll, men Jason, jag, Sebastian och Maria svängde av efter några meter när förföljarna kom för nära och sedan dess har vi inte sett några kända ansikten.
Jag kastade en blick över axeln, Sebastian gick och sneglade på sin hand, han vet att det var nära ögat i skogen igår. Det var ett rent under att vi fyra fortfarande var i livet. Maria ser också fundersam ut, hon brukade vara den som lever loppan och får det att rycka i mungiporna, jag hade aldrig sett henne så dyster förut. Jason travade på, man kunde aldrig se på honom vad han tänkte. Han såg lagom bitter ut, inte konstigt med tanke på att hans ben inte borde vara ute och vandra i det tillståndet, men han hade alltid haft en ganska stram min.
Snart måste vi stanna för lunch, jag tror det var det som bidrog mest till ökningen av rynkor i Jasons redan bekymrade ansikte. Det fanns ingen trygg plats någonstans. Vi gick att par meter in i skogen, men höll oss hela tiden i linje med forsen. Precis som Jason kunde jag se att det här var den sämsta tänkbara plats att ta en rast på, men jag (och Jason) visste också att vi inte skulle klara många minuter till utan mat. Då stannade han plötsligt och Maria kvävde ett skrik när Sebastian gick rakt in i henne. Hon viskande en hel ramsa svordomar.
- Följ efter mig, viskade Jason och smög in i skogen. Vi smög efter honom. Det fanns inget att se där framför oss, men Jason brukade inte byta riktning så där utan vidare. Snart stannade han, då vi gått ungefär 50 meter rakt in i skogen och vi gömde oss bakom två stora granar.
- Vad gör vi här? Frågade Maria just som vi satt oss på marken och tog av oss våra skavande ryggsäckar.
- Jag fick en så olustig känsla, viskade Jason, de kändes som vi måste lämna forsen och söka skydd omedelbart.
- Nu ser vi syner också, viskade Sebastian uppgivet, men ändrade tonfall efter en blick i sin ryggsäck och säger: Fast nu kan vi ju i alla fall passa på att äta.
- Ja, svarade jag och öppnade min ryggsäck, fast vi får äta maten kall, vi kan inte göra upp eld här.
Vi åt fort och även fast maten inte var den godaste genom tiderna var det ingen som klagade. Jason vände ideligen på huvudet och sneglade tillbaka mot forsen.
När Maria svalt sista tuggan hoppade Jason upp på fötter och kastade ryggsäcken på ryggen igen.
- Kan vi inte vila lite, frågade Sebastian och drog långsamt ihop väskan.
- Nej, svarade Jason, jag tror det är viktigare än någonsin att vi kommer i rörelse. Sebastian reste sig långsamt och kastade även han ryggsäcken på ryggen. Maria och jag var redan klara och så bar det iväg igen, fast inte ut mot forsen, utan fortfarande ungefär 50 meter in i skogen och med en allt nervösare Jason i täten. Efter fem minuters vandring stannade han igen, den här gången var vi alla beredda, vi hade aldrig sett Jason så spänd.
- Dom närmar sig, viskade han.
- Vilka, frågade Sebastian och såg sig omkring.
- De gröna, svarade Jason, vi måste hitta ett ordentligt skydd och det fort, dom är här om någon minut.
- Hur kan du... började Sebastian, men Maria lade sin hand över hans mun och frågade istället Jason.
- Är du säker?
- Absolut, svarade han och såg sig stressat omkring. Jag har letat efter ett gömställe sedan vi lämnade forsen, men jag har inte hittat något tillräckligt säkert.
- Så då måste vi springa igen? frågade jag och suckade.
- Hm... Jag har funderat på det, men jag tror att vi skulle ge ifrån oss alldeles för mycket ljud. Även om vi skulle börja springa är det försent nu, dom är för nära.
- Så vi ska bara vänta på att bli fångade? Frågade Maria, eller ska vi anfalla som sist, det gick ju riktigt bra.
- Nej, vi hade tur, svarade jag.
Alla var riktigt stressade nu, klockan tickade och vi stod fortfarande kvar utan en möjlighet att fly eller gömma oss.
- Det finns en möjlighet, började Maria.
- Vad? utropade Jason och jag i kör.
- Man tittar bara dit näsan pekar.
- Va? Jag fattar inte, svarade Jason.
- Men det gör jag, sa Sebastian, träden!
- Med lite tur, sa jag fundersamt, det är i alla fall bättre än att stå kvar här.
Träden runt omkring oss var idealiska för klättring. Vi tog första bästa träd och började klättra, Jason och Sebastian i en stor bok och Maria och jag i en björk intill. Det var kanske dumt att klättra upp två stycken i samma träd, men blev vi upptäckta skulle De gröna ändå snart se att vi var i ett närliggande träd. Vi hade satt oss tillrätta högt upp bland löven och jag hade just konstaterat att det var tur att vi kissat vid lunchrasten när dom kom gående. Jag såg bara två som gick strax under vårat träd men förstod att dom var fler. Jag visste inte riktigt hur vi skulle klara det hem till rätt sida Viltbäcken, De gröna var fruktansvärt bra spårare.
Tio minuter senare vågade vi oss ner från träden och gick raka vägen ut mot forsen, vi hade förlorat mycket tid och skulle knappt hinna till nästa koja, som så vitt vi visste, fortfarande var oupptäckt av De gröna, innan de blev mörkt. Vid kanten av forsen satte vi upp tempot igen. Så länge De gröna fortsatte i samma riktning kunde vi vandra vidare. Förhoppningsvis skulle vi nå kojan innan dom förstod att vi lämnat spåret. Jag förstod inte riktigt hur vi skulle kunna veta om dom vände och kom tillbaka, men hoppades att Jason skulle varna oss igen.
Så vi vandrade vidare. Solen sjönk bakom trädtopparna och det blev långa skuggor över forsen. Då stannade Jason igen.
- Dom har vänt, sa han och smög bara någon meter in i skogen. Dom kommer att vara här inom en minut.
- Vad ska vi göra? Frågade Sebastian och paniken lyste i ögonen på honom.
- Jag tror det är dags att börja klättra igen, sa Maria och sökte med blicken efter ett lämpligt träd att klättra upp i.
Problemet var att vi nu vandrat några kilometer och lämnat de bästa klätterträden.
- Hitta varsitt träd, fort! Ropade Jason och sprang några meter åt vänster.
- Jag har hittat ett, ropade Maria några sekunder senare och Sebastian sprang dit och klättrade upp efter henne. Jason och jag fortsatte leta. Det verkade hopplöst.
- Vi måste klättra upp i samma träd som Sebastian och Maria, sa Jason och vände sig om.
- Jaha, och vilket är det då, utbrast jag när jag vände mig om och såg efter vilket träd dom försvunnit upp i. Hur ska vi hitta rätt träd?
- Vi får väl ropa på dom, svarade Jason och öppnade munnen för att skrika.
- Nej! Viskade jag och blickade runt. De gröna kan vara här när som helst, om du ropar avslöjar du var vi är.
- Du har rätt, vi måste hitta ett eget träd.
Jason sprang vidare och jag var tätt i hälarna nu. Det fanns bara små björkar, enbuskar och en och annan tall. Så, äntligen, 20 meter bort stod en björk, med härligt låga grenar och en tät krona. Jason kastade sig upp först och jag kom några sekunder efter. Vi klättrade eller snarare flög upp i trädet. Snart var vi så högt upp att grenarna inte skulle hålla om vi klättrade högre. Jason drog fram sin kikare och blickade ut genom lövverket. Vi hade sprungit mot forsen och var nu tillbaka på strandkanten, bara någon meter från ett virvlande litet vattenfall.
Jason tog ner kikaren och kastade en blick på mig.
- Nu sitter vi allt i klistret, sa han och höjde kikaren igen. Dom kommer hitåt och det verkar som dom förstått att vi sökt skydd bland grenarna. Dom kollar varje lämpligt träd, men närmar sig ändå mycket snabbt.
- Så, vad ska vi göra? Frågade jag och tittade ner, marken var fem meter längre ner och det syntes ett mycket tydligt avtryck av en fot i den ljusbruna sanden. Jason! Titta, vi är fast.
Han kastade en blick på marken och öppnade ryggsäcken.
- Vad ska vi göra? Frågade jag igen.
- Tyst! Avledande manöver, hoppas bara att Maria och Sebastian sitter kvar i trädet, sa Jason och drog upp en påse potatis. Han tog upp en ganska stor potatis och kastade den över forsen och in i skogen på andra sidan. Genast flög två fåglar iväg, högt skriande. Jag tog upp kikaren och kastade en blick på De gröna, alla hade vänt blicken mot skogen på andra sidan forsen. Jag förstod nu, Jason ville att De gröna skulle tro att vi hade tagit oss över forsen och gick där på andra sidan och skrämde iväg djur.
Han kastade en till potatis lite längre bort och skrämde upp en fågel till. De gröna började prata högljutt och sprang fram och tillbaka längs med strand kanten, men det gick inte att komma över, det skulle inte ha gått någonstans uppströms heller, det strömmade för kraftigt.
Nu kastade Jason riktigt långt, och tre fåglar flög upp och försvann. De gröna greps av panik och sprang på vår sida forsen längre och längre bort till dom tillslut var försvunna. Jason hoppade kvickt ur trädet och sprang in i skogen för att leta upp Sebastian och Maria. Vi behövde inte leta så länge. Maria hade fått syn på mig direkt när vi kom in i skogen, men dom vågade inte komma fram i fall det var en fälla. Det var först när jag satte mig på en stubbe och tog ut en liten sten ur skon som dom vågade komma ner.
- Kojan ligger inte långt bort, sa Jason. Vi hinner nog dit innan dom upptäcker att vi lurat dem igen.
Så vi började gå igen. Sebastian gäspade stort och Maria snubblade över en rot. Jasons ben började göra sig påmint och han haltade lätt. Ryggsäcksbanden skar in i axlarna och det kändes som vi vandrat i månader när Jason äntligen viskade:
- Här någonstans, det är väl dolt. Börja leta!
- Här är den, meddelade Maria fem minuter senare nerifrån forsen. Och där, bakom en stor sten, alldeles i vattenbrynet, fanns en liten grotta. Vi kröp in och inom en kvart sov vi allihop.
När jag vaknade nästa morgon satt Maria i det högra hörnet och packade sin ryggsäck.
- God morgon, viskade hon och knäppte igen ryggsäcken. Det finns en tunnel här, fortsatte hon och kröp längre in i grottan.
Till vänster om mig sov Jason och Sebastian fortfarande. Man kunde gott och väl sitta grottan, som var ungefär en och en halv meter hög. Jag kröp efter Maria genom tunneln. Det var becksvart alldeles i början, men efter några meter kom det in lite ljus och man kunde skymta ett större rum längre fram. Ett rum öppnade sig, det var inte högre än det vi sovit i, men mycket större yta, här kunde med lätthet tio personer fått plats och ändå få en liten fri yta i mitten. Plötsligt rasade det ner lite jord i bortre delen av grottan och Maria kastade sig bakåt och väste:
- Ut, fort! Det är någon eller något ovanför oss.
Så vi kröp tillbaka till vår lilla grotta. Jason hade vaknat och höll på att få liv i Sebastian.
- Var har ni varit? Frågade Jason när vi kom krypande. Jag trodde ni hade tagit er ett morgon dopp eller kanske en morgonpromenad.
- Tyst! Det är någon alldeles utanför, taket rasade nästan in därborta. Jag tror De gröna har förstått att dom blivit lurade igen.
- Nej! Vi är fast, det finns ju bara en utgång, sa Jason och såg nervöst mot grottöppningen.
- Vänta! Sa Maria. Det kan finnas en väg ut om man följer tunneln. Jag hann inte kolla så mycket längre in.
- Allt är bättre än att stanna här, sa jag och drog igen min ryggsäck. Men vi måste skynda oss och vi får inte lämna några spår.
Fem minuter senare var vi alla på väg genom den mörka tunneln till den större grottan. Jason hade kollat vår sovplats tre gånger och mumlade för sig själv att det säkert låg en avbruten pinne i ett hörn eller att vi lämnat något annat spår efter oss. Sebastian flämtade till när vi kom till den större grottan.
- Vem har gjort det här? Frågade han.
- Vem vet, sa Jason. Men nu måste vi hitta en tunnel eller något. Vad som helst som tar oss minst tjugo meter bort, våra förfäder måste ha varit smarta nog att bygga en nödutgång.
Vi hittade en tunnel ganska snabbt och började krypa. Det kom inte in något ljus och den var lång, över femtio meter. Ibland var man så nära gräset att man kunde höra De grönas röster genom det tunna jordlagret, medan vi ibland var djupt ner och det blev mycket fuktigt. Detta betydde också att tunneln ibland steg brant uppåt och ibland lutade kraftigt ner. Så när vi minst anade tog tunneln plötsligt slut och vi blev bländade av det plötsliga ljuset. I tunneln hade till och med Jason tappat orienteringen. Som tur var kom vi ut i ett stort buskage och han fick använda all sin kunskap för att veta åt vilket håll vi skulle springa. Jag frågar aldrig hur, men på något sätt verkar han ta reda på vilket håll vi ska välja och det är alltid rätt. Nu var det ingen idé att försöka vara tysta, utan det var bara att springa, så vi sprang.
Efter en kvart fick jag håll, men jag tror Sebastian hade fått det mycket tidigare, han har aldrig varit någon löpare. Så efter knappt tjugo minuter blev vi tvungna att stanna, Sebastian klarade inte mer.
- Dom är inte långt borta, flåsade Jason. Inte långt borta, måste skynda.
- Jag vet, flåsade Sebastian. Men jag klarar inte mer. Ni får lämna mig.
- Det kan vi inte! Svarade Maria och tittade på mig och Jason. Vi kan inte lämna honom! Ni tog ju med mig när jag stukat foten. Vi måste få med honom, på något vis.
- Det är ändå försent, sa Jason.
Jag tittade långsamt upp. Han hade rätt. Ljudlöst hade De gröna omringat oss, de var ungefär tjugo stycken och alla såg mycket sammanbitna ut.
Vi kunde inte prata med varandra, eftersom vakterna hotfullt höjde sina långa knivar så fort någon av oss öppnade munnen. Det var skrämmande att vandra med De gröna, även om vi inte gick särskilt långt, dom pratade intensivt med varandra och jag förstod inte ett ord. Det var också svårt att veta om dom ville oss väl eller helst skulle ha dödat oss med en gång.
Dom hade byggt ett basläger några hundra meter bort och vi blev fastbundna vid varsitt träd.
Jason satt närmast mig och Maria och Sebastian på motsatta sidan lägret. Även om jag och Jason lyckades fly skulle dom bli kvar. Redan efter några minuter kom någon fram till mig, jag satt med hakan mot bröstet så han drog upp huvudet och satt sig med ögonen bara några meter från mina och sa:
- Vet du vem jag är? Inte? Jag är den lärde bland oss, dom kallar mig Setaitava, den duktige. Tyvärr vet ingen av oss vad vi ska göra med er, men vårt överhuvud ville att ni skulle veta att jag förstår varje ord ni säger. Förstår du det? Röt han när jag tittade ner på marken igen. Jag nickade långsamt för att visa att jag förstått.
- Översten kommer om några timmar, då får vi kart vad vi ska göra med er.
Jag tittade fortfarande i marken när han reste sig och gick vidare till Jason.
Vad skulle vi göra? Vi kunde inte prata med varandra och inte hjälpa varandra på något vis, vi var fast. Så vad skulle vi göra när översten kom, någonstans långt inom mig visste jag att vi måste fly innan han kom om vi ville överleva. Timmarna gick, jag tittade ofta bort mot Jason, våra blickar möttes och för första gången hade han inget hopp att ge mig.
När solen började gå ner kastade jag en blick åt höger istället för åt vänster där Jason satt. Till min förvåning fick jag syn på min ryggsäck bara knappt en meter bort. Det var omöjligt att ta den när vakterna stod kvar, jag måste locka bort dem. I min ryggsäck fanns det både en kniv och rep. Jag hade inte aning om vad jag skulle ha repet till, men det fanns i alla fall där. Efter några minuter hade jag planen klar i huvudet och tittade bort mot Jason igen. Jag gav honom en snabb blinkning och satte mina planer i verket.
Det hela fungerade precis som jag hoppats, först låtsades jag svimma och min vakt böjde sig ner och skakade i mig, jag yrade om vatten och eftersom han inte förstod ett skvatt av det jag sa så sprang han för att hämta Setiatava. Jasons vakt övergav Jason för att titta till mig och Jason hängde med i spelet och svimmade han också. Jag kastade mig mot ryggsäcken när Jasons vakt sprang tillbaka för att kolla till honom. Jag fick upp den bakom ryggen och fick strax tag på kniven och just som jag skulle dra handen ur väskan kände jag repet och drog ur det på samma gång. Jag lade kniven och repen tillrätta bakom ryggen och kastade tillbaka ryggsäcken, men den hamnade lite för långt bort, jag kunde bara hoppas att dom inte märkte det. Just som jag satt mig kom dom springande, min vakt och Setiatava. Han drog upp mitt huvud och skakade om mig.
- Vad är det för fel? Frågade han om och om igen.
- Vatten, viskade jag och tvingade upp ögonen. Vatten.
- Hämta vatten, sa han till min vakt, för att sedan upprepa det på deras språk. Vakten sprang iväg och Jasons vakt ropade något och Setiatava sprang dit.
- Tack Jason, viskade jag för mig själv och började skära av repen runt händerna. Just som repen gick av kom min vakt springande med vatten. Han höll i flaskan och lät mig dricka, jag var väldigt törstig och drack djupa klunkar. Så ropade Setiatava på honom att komma med vattnet och han sprang iväg. Nu hade jag chansen, jag hoppade kvickt upp på fötter, kastade en blick mot Jason, alla stod nerböjda över honom. Tog kniven mellan tänderna och klättrade smidigt upp i trädet, vilket jag suttit bunden vid.
När jag satt mig bekvämt på en gren långt upp tittade jag ner och såg att männen fortfarande stod böjda över Jason som nu grymtade lågt och skakade på huvudet. Setaitava verkade nöjd och reste sig upp. Då stelnade han plötsligt till som om någon skjutit honom och skrek högt samtidigt som han rusade fram till mitt träd.
Då genomförde jag nästa del. Jag hade alltid varit en duktig knivkastare, mamma hatade när jag tog upp en kniv och kastade den tvärs genom rummet. Jag hade en infödd talang och hade aldrig misslyckas om jag koncentrerade mig. Så när alla lämnat Jason, tog jag ur kniven ur munnen, siktade och kastade. Den landade precis där jag ville ha den, några centimeter till höger om Jasons händer. Han såg den redan när den kom flygande genom luften och så fort den landat tog han upp den och efter några sekunder var också hans rep kapat.
Alla hade nu lämnat våra träd och gett sig ut i skogen för att söka efter mig, även Jasons vakt. Jag klättrade ner och sprang fram till Jason.
- Mår du bra? Frågade jag och tog min kniv när han räckte fram den.
- Visst, själv?
- Fint. Vi måste sticka, dom kommer tillbaka när som helst. Hur gör vi med Maria och Sebastian? Frågade jag när vi började springa bort från lägret.
- Vi måste lämna dom nu, vi kommer tillbaka senare. Hitta forsen, den ska inte ligga så långt bort, vi måste ta oss över den för att dölja våra spår. Det är varmt, våra kläder kommer att torka fort.
- Men forsen är stark, tänk om vi dras ner med den, då spelar det ju ingen roll att vi flydde.
Jason tvärstannade.
- Är du dum, det är klart att det är bättre att lämna det där stället så fort som möjligt, dom kommer att döda oss så fort översten kommer.
- Men.. började jag.
- Gå tillbaka du om du vill det, men jag ser ingen annan utväg. Sebastian och Maria svävar i en otrolig fara, men vi kan inte rädda dom, inte nu. De gröna har alldeles för bra uppsikt över dom efter våran rymning.
Han började springa igen och jag hängde på, strax kom vi fram till forsen. Vi hade ingen tid att stå och fundera över var vi skulle gå över. Jason kände på sig att det här var det bästa stället på många mil.
- Bara jag hade ett rep, mumlade han för sig själv. Ett rep.
- Jag har ett rep, utropade jag lite väl högt med tanke på vår position, men jag kunde inte tänka på det nu. Här! Jag lindade av det från min midja där jag haft det sedan jag klättrat upp i trädet.
- Perfekt, sa Jason och knöt den ena änden runt sin midja. Gör så här du också.
Jag gjorde som jag blev tillsagd och Jason klev ner i vattnet.
- Vi gör så här, sa han. Du börjar gå, jag håller i den här stenen och om du ramlar så drar du dig upp med hjälp av linan. Okej?
- Visst och sen letar jag upp en sten jag kan hålla i när du går över.
- Ja, men tänk på att försöka ställa dig på sidan som är upp mot forsen, så att du har stenen mellan dig och vattnet ifall jag skulle tappa fotfästet. Du orkar hålla fast mig bättre om du slipper hålla i dig själv för mycket. Det gör ingenting om vi rör oss lite nedströms, det är lättare att gå lite neråt än lite uppåt. Så länge vi inte dras med strömmen.
- Okej, vi måste börja snart annars kommer De gröna att hitta oss.
Så jag vadade ut i det iskalla vattnet. Redan efter en meter snubblade jag första gången. Det hade varit omöjligt att återfå fotfästet om vi inte haft snöret. Jag hittade en sten ungefär tre meter ut i forsen och lite nedströms, så gav sig Jason iväg. Jag kramade en stor sten, men frös så hemskt. Jason tappade bara fotfästet två gånger, vilket var tur för mig. Det var mycket lättare att gå efter den andra, då man hade repet att dra i. När man gick först kunde man bara lita på sina fötter. Efter vad som kändes som en evighet i det iskalla vattnet kom vi upp på andra sidan och sprang några meter in i skogen. Inga rop hördes, inga springande steg, vi hade klarat det!
Efter ungefär en timme och med nästan torra kläder var det dags att ta sig över igen. Vi skulle smyga runt lägret i en vid cirkel och närma oss Sebastian och Maria bakifrån. Det gick bättre i forsen den här gången, vi ramlade bara en gång var. Så började vi gå, det var kallare nu när solen var på väg ner bakom träden, men eftersom vi höll oss i rörelse så frös vi inte så mycket. Vi visste att det var mycket farligt att gå tillbaka till lägret, men vi ville rädda Sebastian och Maria så vi tog risken. Vi gick längs med forsen en bit och närmade oss sedan lägret norrifrån. Snart hörde vi mumlande röster några meter fram och gömde oss bakom en buske. Det var Setiatava och två män, dom pratade lågmält med varandra och var på väg mot forsen. Vi smög vidare, tystare än förut och utan att säga ett ord. Så stannade Jason efter några meter och viskade:
- Jag har en känsla av att allt inte står så bra till med Sebastian och Maria, vill du stanna här så kan jag gå fram och kolla.
- Nej, jag vill följa med, viskade jag tillbaka.
- Okej, men du får räkna med obehagliga syner.
Så fortsatte vi smyga, det gick sakta och jag fick känslan av att vi var förföljda igen. Men jag litade på att Jason skulle veta om vi var förföljda. Så började skogen glesna och Jason drog ner mig bakom en enbuske och viskade:
- Jag frågar igen, är du säker på att du vill följa med?
- Ja, helt säker, vart ska vi?
Jag ville inte bli lämnad ensam så nära De grönas läger.
- Jag tror att Sebastian ligger död några meter härifrån. Ska du ändå följa med?
- Ja, var är Maria då?
- Det är knivigare, jag tror hon har blivit flyttad. Jag har ingen aning om var hon är.
- Okej, vad gör vi med Sebastian om han ligger där och är…
Jag lät orden hänga i luften, jag kunde inte tro på vad Jason sa, död? Vi smög fram några meter till, jag såg inte en själ, men såg en smal strimma rök stiga upp tjugo meter bort. Jason hade rätt, Sebastian var död, så fort jag fick se en skymt av honom vände jag på huvudet och satte mig på huk några meter ifrån honom. Jason gick fram och tog pulsen eller något, jag vet inte riktigt vad och kom tillbaka till mig.
- Han är död och vi kan inte flytta på honom, sa han och satte sig ner bredvid mig.
- Men, vi kan inte lämna honom här.
- Jag tog med mig den här, så har vi alla fall ett minne kvar av honom, sa Jason och tog upp Sebastians gröna sten, han gick ingenstans utan den.
- Okej, bra. Så vad gör vi med Maria då? Frågade jag och såg mig omkring. Hon är ju inte här i alla fall.
- Nej, jag vet inte. Vi får smyga genom lägret, håller du ögonen öppna framåt, kollar jag ryggen.
- Okej.
Vi gick närmare De grönas läger och snart hörde vi röster. Vi letade närmare, men efter tio minuter hade vi fortfarande inte hittat ett spår av henne, så vi bestämde oss för att återvända till vårt lilla läger på andra sidan forsen. Hon hade kanske lyckats fly.
När vi kom till utkanten behövde vi inte fundera mer. Jason kastade in oss i en buske, det var någon längre fram. När vi legat i busken en stund kom vi fram till att den på vägen stått helt stilla i flera minuter, så Jason gick fram och kollade. Han kom tillbaka med en mycket sorgsen min:
- Det är Maria, sa han och tittade i marken. Fastknuten på en stolpe, stendöd.
- Men... Nej! Ropade jag, lite för högt.
- Idiot, väste Jason, nu är vi snart fast, spring efter mig!
Så var det dags att ge sig ut på marsch. De gröna hade hört oss, det var vi säkra på. Under tiden vi sprang så lindade Jason av sig repet han hade runt midjan och gav mig ena änden.
När vi kom fram till forsen, var det bara att kasta sig i, jag först. Jag tog mig till den första stenen utan att ramla. Jason klarade det också bra. När vi var mitt i forsen kom två av De gröna springande, dom kastade sig ut i forsen och försvann med ett skrik ner i det virvlande vattnet. Vi fortsatte ta det lugnt även om pulsen slog i högvarv, om vi försökte öka takten skulle vi ramla oftare och det skulle ta mycket längre tid. När Jason kastade sig på stranden och jag började gå den sista metern kom det två till, den första kastade sig i, men den andre stannade och kastade en blick på oss. Det var Setiatava.
När jag klättrat upp ur vattnet kastade jag av mig snöret och Jason lindade det om magen igen, så sprang vi. Vi hörde inget mer av De gröna. När vi sprungit i ungefär en halvtimme, stannade Jason och lyssnade. Inte ett ljud.
- Jaha, vad gör vi nu då? Frågade jag och kippade efter andan.
- Ser du buskaget här?
- Ja.
- Vi vill att dom ska tro att vi stannat här alldeles nyligt. Dom är ganska långt efter oss, ungefär en timme. Så vi kan mycket väl ha legat och sovit här och hoppat upp och fortsatt springa när vi fick höra att dom närmade sig. Stampa runt lite och rulla i gräset.
När vi markerat att vi varit där sprang vi i tio minuter till. Sedan knöt vi fast varandra i snöret igen och tog oss över forsen, den var lika ström som alltid men det gick fortare än tidigare. När vi kom över till andra sidan, klättrade vi omedelbart upp i en stor björk. Vi måste vila, Jasons ben var överarbetat och jag var helt slut, jag kunde inte tro att Maria var död.
Knappt en halvtimme senare hörde vi hur De gröna närmade sig på andra sidan forsen. De gick förbi utan att kasta så mycket som en blick över forsen. När dom försvunnit klättrade vi ner och sprang några minuter. Sedan hittade vi ett fint gömställe och sov en stund, kläderna hade precis hunnit torka.
Vi pratade inte mycket, det fanns inget att säga. Vi hade förlorat våra bästa vänner och var på flykt från en säker död. Jason visste på något vis alltid hur vi skulle röra oss och jag litade på honom till 100 %.
När det börjat ljusna väckte Jason mig, han lade snabbt en hand över min mun och tittade sedan ut ur busken. Där kom De gröna gående, bara tio meter ifrån oss, dom hade alltså tagit sig över forsen dom med. Nu hängde våra liv på en mycket skör tråd. Jag gav till en liten flämtning när jag såg att Setiatava gick i täten. Fick han tag på oss var det definitivt slut.
Dom passerade och fortsatte runt en krök och var borta.
- Ligg still, dom kan fortfarande höra oss, viskade Jason.
En liten stund senare var vi på språng igen. Det var inte långt kvar nu, enligt Jason. Snart blev forsen bredare, då saktade vi in och började gå snabbt istället. Jason haltade efter att varit ner i vattnet och sprungit flera mil med ett trasigt vänsterben.
- Går det bra? Frågade jag när vi gått en stund.
- Jodå, svarade han. Så länge vi går, men vi måste börja springa igen. Dom har med all säkerhet förstått att vi vänt och är på väg efter oss.
Även fast vi sprang kunde vi snart höra att De gröna närmade sig, men vi kunde inte öka takten mer. Jason haltade mycket och jag hoppades att han inte skulle behöva plågas för mycket utan att vi snart skulle vara framme.
- Det är inte så långt kvar nu, flåsade Jason och grinade illa då en gren snärtade honom på benet. Fortsätt du, jag kommer, se till att komma över bäcken bakom kullen, där tar dom hand om dig.
- Nej! Jag fortsätter med dig. Det är inte långt kvar.
Så fortsatte vi springa, men De gröna var mycket nära nu, jag kunde höra deras skrik bara ett tiotal meter bakom oss.
Så kom vi upp på kullen och såg ner i dalen, hemma. Vi störtade nerför backen, Jason först och jag ett halvt steg bakom. Så kom dom sista metrarna gräs innan vi kom till bäcken. Bäcken var drygt en meter bred och det var bara att hoppa över den. Så vi flög över den ungefär samtidigt och landade i gräset på andra sidan, Jason snubblade och föll, jag fortsatte några meter till, så upptäckte jag att han inte reste på sig. Då kom det sju människor utspringande ur skogen, med pilbågarna redo och så lät dom pilarna vina bort mot De gröna. Jag tvärstannade och vände om för att hjälpa Jason på fötter, men han kunde inte resa sig. En pil satt ordentligt i höger skuldra och Jason hade redan förlorat medvetandet.
De gröna flydde i panik när dom märkte att vi hade fått förstärkning och jag fick hjälp att ta Jason till sjukstugan. Pilen var inte så bra skjuten och hade inte gått så djupt, den satt mest fast i kläderna. Jason återvände snart till medvetande och när vi fick titta på hans ben, kunde ingen förstå hur han lyckats ta sig drygt tre mil med en sån skada. Benet och axeln läkte fint och några veckor senare var han fullt återställd.
Det var få som återvände av den ursprungliga truppen, Hannes, Katharina och Leo återvände aldrig. Vi var ungefär 100 personer som gav oss av från början och det var drygt 30 av oss som kom tillbaka igen, många av oss skadade. Jason och jag var de sista som kom tillbaka och alla hade givit upp hoppet om att få se oss. Jason hade mist sin far två år tidigare och hade inga syskon, så hans mor hade inte varit så glad när han gett sig iväg, men desto gladare när han återvände. Jag var äldst av mina syskon och därför den enda som gett mig av, min far tillhörde de som varit kvar hemma och hållit ett öga på våra marker.
Sebastians mamma med väldigt lycklig när vi gav henne Sebastians sten. I Marias familj hade far, en dotter (Maria) och en son dött. Hennes mor och syskon blev mycket glada när vi gav dem läderarmbandet som Jason i hemlighet tagit av Maria vid pelaren.
Jason och jag kunde vandra runt i timmar på våra ängar och prata eller sitta stilla utan att säga ett ord, men det tog några veckor innan vi återvände till våra vardagliga arbeten.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Jag tycker det är väldigt roligt att skriva novell, det är något jag gärna gör på fritiden. Har man någon idé är det lätt, men får man tre veckor på sig att skriva ner en berättelse blir det väldigt stelt, man får inte skriva ”på känsla”. Jag hämtar mycket inspiration ur böcker jag läser, men det är viktigt att inte plocka för mycket, det ska fortfarande vara min historia. Det är bra att man får välja vad man vill göra själv, novell, dikter m.m.
Kurslogg Sv B
Gäller för vecka: ____
Ambitionsnivå:
___Siktar på godkänd
___Siktar på väl godkänd
___Siktar på mycket väl godkänd
Mål
Jag skall
Mål 1: kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
_X_ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete: Novellen Prins Achmed
Prins Achmed handlar om en sultan i indien som ska överlämna tronen, men han kan inte bestämma vilken av hans tre söner som ska överta den. När dom överlämnar tronen får dom också gifta sig med deras kusin Narunnihar. Men inte heller Narunnihar kunde välja sin man, prinsarna var för lika. Tävlingar fick avgöra vem som får Narunnihar och riket. Mellanbrodern Ali vinner och lillebror Achmed och storebror Hussein ger sig av. Achmed finner sin väg till fedrottningen, Paribanus rike och eftersom hon är så underbar stannar hos henne. Fadern saknar sin yngste son och ber en häxa finna honom. Efter ett antal magiska brygder och några vissna löv kommer Achmed till sin fars palats, dit han återvänder regelbundet, men han bor fortfarande kvar tillsammans med Paribanu. Gammalt groll gör att sultanens rådgivare vilseleder sultanen och han skickar häxan till Paribanus land. Achmed blir tvungen att genomföra nästintill omöjliga saker, så att han ska bli skamsen och aldrig återvända till palatset. Men han klarar prövningarna och rådgivarna dör. På Alis bröllop är det stor fest och Achmed och hans fru Paribanu är där, klädda i Achmeds färger gul och röd.
Jag tror det skulle fungera bra att göra en film av det här. Berättelsen har allt en film behöver; spänning, hjältar, prinsessor, ondska, godhet och förrädare.
Språket är bra. Problem för yngre kan vara namnen, men den väcker fantastiska bilder i huvudet, fantasin får verkligen liv.
Symbolen med de tre bröderna ställer frågan om det är medvetet att dom är tre eller har det bara blivit så? Kunde det ha fungerat lika bra med två bröder? Kanske. Färgerna däremot är en tydlig symbol som visar att Achmed och Paribanu hör ihop.
Huvudperson – Achmed
Mentor – Paribanu
Fiende – Rådgivarna
Medhjälpare – Paribanu, dvärg – svåger
Räddare – Paribanu
Formbytare - sultanen
Snöstormen
1. Snöstormen handlar om en ung flicka, Maria och hennes kärleksproblem. Hon är förälskad i en ung, fattig man, Vladimir som hennes föräldrar inte godkänner till make. Men trots det möts dom i hemlighet och bestämmer sig för att gifta sig, också det i hemlighet. Flickan ska en kväll säga att hon har huvudvärk, men i själva verket gå ut till en väntande vagn och fara till en närliggande kyrka och gifta sig. Allt går enligt planerna och hon ger sig av.
Men den unge mannen har fått förhinder på grund av den kraftiga snöstormen som rasar under kvällen och hinner inte fram till kyrkan utan kommer dit först i gryningen och Maria är försvunnen. Maria har åkt hem igen, men drabbas snart av hemska feberattacker och blir liggande till sängs, i sömnen yrar hon om sin älskade Vladimir och hennes föräldrar förstår att Maria inte kan leva utan honom. Dom skickar meddelande till honom men får bara ett ilsket svar att Vladimir ska ge sig ut i kriget nästa dag. Vladimir dör i kriget, men Maria kan inte skänka sitt hjärta till någon annan. Så dör även hennes far och Maria och hennes mor flyttar från byn.
I nästa by möter hon en vacker man, Burmin, som efter långt om länge berättar sina innersta hemligheter för henne. Han älskar henne, men han är gift, nästa problem är att han inte vet vem hans fru är. Under en rasande snöstorm styrde han mot närmaste ljusprick, något som visade sig vara en kyrka. Där blev han insläpad av folk han aldrig sett och gift med en avsvimmad flicka som nätt och jämt kunde hållas vid liv framför altaret. När ceremonin var över hade hon vaknat och utropat: Det är fel man! Varpå Burmin kastar sig upp i vagnen och gett sig iväg. Han hade ingen aning om var han varit eller vem flickan var.
Maria utbrister då leende: Känner du inte igen mig!?
2. För tio år sedan skulle det här också kunna bli en film. Det skulle vara svårt att göra den i modern tid, den skulle då bli väldigt förändrad.
3. Det finns vissa svåra ord och det är ingen historia man skulle läsa för småbarn, något som man kunde ha gjort med prins Achmed. Det är inga hållhakar utan historien rullar på, men även om den är mer trolig än prins Achmed, så vore det mer otroligt om det inträffade sådana händelser, än om man gift sig med en fe som i fallet med Achmed.
4.
5. Huvudperson – Maria
Mentor –
Fiende – Föräldrarna
Medhjälpare – Tjänsteflickan
Hjälpare/räddare – Burmin
Formbytare - Maria
Huvudpersonen är en ung flicka som är djupt förälskad. Maria älskar sin familj, men sätter kärleken främst. Hon vill inte lämna sin familj, men det finns inget annat sätt. Klimaxen kommer under kvällen när hon ska ge sig av till kyrkan, hur ska det sluta? Man tror att historien ska ta slut där och att Maria och Vladimir ska fortsätta lyckliga genom livet, men det blir sällan som man tänkt sig.
Marias inre problem är viljan att stanna hos sin familj, hon vill inte ta farväl. De yttre problemen är förstås det att hennes föräldrar gör motstånd till giftermålet. Maria är från början väldigt uppjagad och stressad, men i slutet av berättelsen har hon hittat något slags lugn.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 2: göra sammanställningar:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 3: göra utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 4: ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 5: kunna jämföra och se samband mellan litterära texter från olika
tider och kulturer:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
X__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete: Prins Achmed och Kretinen och hans harpa
Både Prins Achmed och Kretinen slutar lyckligt. Kretinen blir av med ett liv i ensamhet och hunger. Prins Achmed får ett liv som han vill ha det. Kretinen har aldrig haft ett liv, men trots det spar han döden till sitt lyckligaste ögonblick. Kretinen jämför det rika och fattiga livet. Prins Achmed är under hela berättelsen rik och välmående. Kretinen handlar om livet och musik. Prins Achmed handlar om makt och respekt.
Kretinen har ganska många likheter, med världen idag: Allmän fattigdom i världen, bryr sig någon om människor på gatan? Man kan bli stående utanför samhället, det påminner om mobbning och andra samhällsproblem. Medan Prins Achmed är en saga som inte har mycket att göra med världen idag. Det är inte bara samhällsproblem utan känslor man upplever: Man kan hitta lycka trots stora problem och motgångar. Musiken kan förändra sinnesstämningen på ett magiskt sätt.
Kretinen är vackert beskriven, detaljerad, så man kan leva sig in i den otroliga musiken. Prins Achmed vandrar istället vidare utan att gå in så djupt på känslor och färger. Prins Achmed går lättare att läsa eftersom den flyter på. Kretinen blir lite seg ibland vid de långa beskrivningarna.
I Kretinen hittas följande: Harpan – musik från himlen. Kvinnan vid harpan – en ängel, även om kretinen aldrig får veta att det är en kvinna. I Prins Achmed mindre synliga saker som färgernas betydelse och talet 3.
Huvudperson – K, kretinen, A, Achmed. Fiende – K, samhället, A, Rådgivarna. Mentor – K, ----, A, Fen. Hjälte - K, Kvinnan som spelar, A, Fen. Räddare – K, Musiken, A, Fen. Formbytare – K, Kretinen, A, Sultanen.
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 6: kunna jämföra och se samband mellan texter med anknytning till vald studieinriktning:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 7: ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och
internationella verk:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 8: ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och
epoker:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 9: kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som
exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
Mål 10: känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har
utvecklats från äldsta tider till våra dagar:
Här är min målstatus: [Kryssa i din egen utvärdering, eller klistra in J]
__ har ännu inte börjat
__ har börjat
__ endast delvis klar
__ nått målet delvis
__ nått målet i hög grad nöjd
__ nått målet helt och hållet
Så här uppnådde jag målet: [Skriv ”Handledarens förslag” om du följde det; annars skriver du kortfattat hur du gjorde.]
Här är mitt arbete:
Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:
4: Betygskriterier
SV1201 - Svenska A
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
Obs – nedanstående formuerlingar är redigerade. ”Eleven” är utbytt mot ”Jag” och presensformer av verb mot ”kan” + infinitiv av verbet.
Betygskriterier och självutvärdering – kryssa där du anser att påståendet är riktigt:
Kriterier för betyget Godkänd
___Jag kan formulera mig sammanhängande i tal och skrift i både formella och informella sammanhang med hänsyn till mottagaren.
___Jag kan hålla korta muntliga anföranden inför grupp, deltar i samtal och diskussioner, kan följa grundläggande regler och bemödar mig om att bli förstådd.
___Jag kan rådfråga vid behov språkliga handböcker, kan använda mig i skrift av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt kan skilja på talat och skrivet språk.
___Jag kan sammanfatta huvudinnehållet i olika slags texter.
___Jag kan läsa både i utdrag och i sin helhet saklitterära och skönlitterära texter från olika tider och kulturer, kan sammanfatta innehållet och formulera egna tankar och iakttagelser kring läsningen.
___Jag kan göra enklare informationssökningar på bibliotek och i databaser och resonera om källornas tillförlitlighet.
___Jag kan använda dator för att producera egna texter och för att kommunicera med andra.
Kriterier för betyget Väl godkänd
___Jag kan argumentera konstruktivt i gruppdiskussioner och hålla intresseväckande och väl disponerade anföranden inför grupp.
___Jag kan skriva i huvudsak korrekt såväl berättande som utredande texter där tankegången klart framgår.
___Jag kan tillämpa i mitt skrivande min kunskap om hur en skrivprocess går till.
___Jag kan läsa även mer avancerade texter av olika slag, relatera det lästa till mina kunskaper och erfarenheter och reflektera över innehåll och form.
___Jag visar initiativ vid valet av olika slags informationskällor och kan granska källorna kritiskt.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
___Jag kan använda i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och kan anpassa mitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.
___Jag kan bearbeta självständigt och insiktsfullt mina texter utifrån mina teoretiska kunskaper om språk och litteratur.
___Jag kan göra jämförelser mellan olika tiders sätt att skildra olika motiv i skilda kulturer och relatera dem till min egen tid och min egen livssituation.
SV1202 - Svenska B
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
___Jag kan samla, sovra och sammanställa med handledning material för muntlig och skriftlig framställning ur olika informationskällor, argumenterar och dra slutsatser i en form som är anpassad efter målgrupp och syfte.
___Jag kan tillägna mig litterära texter från skilda epoker och kulturer via böcker, teater och film och påvisa samband och skillnader.
___Jag kan diskutera innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisa mina intryck i tal och skrift.
___Jag kan redogöra för några betydelsefulla författarskap och idéströmningar.
___Jag kan redogöra för huvuddragen i utvecklingen av svenska språket, göra iakttagelser och reflektera över historiska och sociala språkskillnader och minoritetsspråkens ställning i Sverige.
Kriterier för betyget Väl godkänd
___Jag kan söka uppslagsrikt på egen hand relevant material för skriftlig och muntlig framställning samt granska och värdera informationen.
___Jag kan planera i tal och skrift min framställning väl och förmedla med stilistisk säkerhet i olika sammanhang erfarenheter, kunskaper och underbyggda åsikter på ett intresseväckande och övertygande sätt.
___Jag kan analysera och tolka självständigt litterära texter och använda mig av litterära begrepp.
___Jag kan reflektera vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid.
___Jag kan göra iakttagelser om bildbaserade mediers uttrycksmedel och analysera självständigt sådana medier.
___Jag kan exemplifiera olika varianter av det svenska språket som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för minoritetsspråken och deras ställning i Sverige.
___Jag kan redogör för grunddragen i de europeiska språkens släktskap, ursprung och deras påverkan på svenska språket samt påvisar utifrån textstudier likheter och skillnader mellan de nordiska språken.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
___Jag kan läsa texter av många olika slag och diskutera och analyserar texterna i förhållande till den miljö, den tid och det samhälle där de har uppstått.
___Jag kan tolka bildspråk och uppfatta olika innebörder i lästa texter.
___Jag kan analysera och bedöma i tal och skrift argumentationen i olika slags texter och medier och dra egna slutsatser.
SV1205 - Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation
50 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
___Jag kan följ i mitt skrivande med viss hjälp skriftspråkets normer och i sin muntliga framställning de normer som gäller för det offentliga språket i tal.
___Jag kan resonera om texters och andra mediers innehåll, form och budskap.
___Jag kan sovra och värdera inslag i olika källor och sammanställa med handledning dessa till egna korta utredningar, rapporter och presentationer så att huvudpunkterna framgår.
___Jag kan omarbeta mina texter och utnyttja andras synpunkter.
___Jag kan utnyttja digital teknik för att göra enklare presentationer.
___Jag kan redogöra för olika aspekter av språket som kommunikationsmedel och analysera och modifiera sitt språk efter den aktuella situationen.
Kriterier för betyget Väl godkänd
___Jag kan anpassa mig i tal och skrift till det offentliga språkets normer.
___Jag kan söka på egen hand i olika källor, granska dessa kritiskt samt utforma på egen hand utredningar, rapporter och presentationer, där jag gör bedömningar och drar slutsatser.
___Jag kan ge konstruktiva kommentarer till andras texter.
___Jag kan utnyttja digital teknik, till exempel multimedia, för mer avancerade presentationer.
___Jag kan analysera olika språkliga sammanhang och visa förståelse för de många variationer av språket jag möter i samhället.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
___Jag kan visa vid analys av talat och skrivet språk hur språket speglar samhälleliga, kulturella och individuella skillnader.
___Jag kan granska och värdera kommunikation av olika slag utifrån teoretiska kunskaper inom området, dra egna slutsatser och tillämpa sina kunskaper och erfarenheter i både tal och skrift.
___Jag kan pröva olika uttrycksmedel och vägar för att framföra budskap, granska och dra slutsatser om effekter på mottagaren samt bearbeta och experimentera för att uppnå avsedd verkan.
Skolverket 2003-04-27
posted by Elin Tjäder @ 8:17 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home