B2
Upplysningen
Tyskarna gav Upplysningen sitt namn, men det var Engelsmän och Fransmän startade rörelsen. Upplysningens kamp var friheten att tänka själv. Man gillade reseskildringar t. ex Robinson Crusoe, Persiska brev och Gullivers resor. I Frankrike höll man sig till kärleken. Det verkade lättskrivet, men i själva verket låg tungt arbete bakom. Upplysningens män tänkte framåt. Kejsare Augustus var en stor beskyddare av litteraturen i Italien. Montesquieus gav 1721 ut Persiska brev som gjorde enorm succé. Men hans livsverk, Om lagarnas anda som bestod av 31 böcker, blev förbjuden. Voltaire råkade förolämpa en adelsman och for till England, där han skrev, Brev om Engelsmännen som också hette Filosofiska brev. Böckerna blev förbjudna och han flydde till Frankrike. Senare skriver Voltaire, Zadig och ett par böcker till. Diderot skrev Filosofiska tankar och Brev om de blinda. Han hade stora problem med Encyklopedin och den hamnade också på listan av förbjudna böcker och Diderot fick lov att gå under jorden. Italiens störste filosof Vico skrev en självbiografi i tredje person som hette Principerna för en nyvetenskap om folkets natur. I Tyskland kom de flesta författarna från protestantiska herrgårdar, men det fanns också borgerliga författare. En av dem var Francke som föreläste om bibeltexter.
Klassicismen
Mellan 1600-1700 kallas litteraturen klassicistisk. Århundradets huvudland var Frankrike. I Frankrike pågick en strid mellan de gamla och de moderna. De gamla ville ha ett nytt språk. Nu skulle man skriva som La Fontaine, Molière, Racine och Boileau. Längre fram prisade man dessa författare (ännu idag) Många tycker att dom här författarna är de bästa någonsin. Första hälften av 1600-talet var som en fortsättning på renässansen, men det blev lite för mycket snirkligt och så. På slutet av 1600-talet blev stilen klar och tydlig. Många härmade det klara, men ville också skriva realistiskt. En modern läsare kan ha svårt att förstå klassicismens stil. Man skrev inte mycket om naturen, typ berg, utan om den mänskliga naturen, alltså inte individer utan det allmänna hos folk.Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.
Renässansen
Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:Det här är ett mycket speciellt sätt att lära sig epokerna på. Jag tycker inte det är så bra. Man skriver mest av och lär sig inte så mycket. Jag har inte lärt mig så mycket om epokerna, jag tror det finns bättre sätt att arbeta på.
Tyskarna gav Upplysningen sitt namn, men det var Engelsmän och Fransmän startade rörelsen. Upplysningens kamp var friheten att tänka själv. Man gillade reseskildringar t. ex Robinson Crusoe, Persiska brev och Gullivers resor. I Frankrike höll man sig till kärleken. Det verkade lättskrivet, men i själva verket låg tungt arbete bakom. Upplysningens män tänkte framåt. Kejsare Augustus var en stor beskyddare av litteraturen i Italien. Montesquieus gav 1721 ut Persiska brev som gjorde enorm succé. Men hans livsverk, Om lagarnas anda som bestod av 31 böcker, blev förbjuden. Voltaire råkade förolämpa en adelsman och for till England, där han skrev, Brev om Engelsmännen som också hette Filosofiska brev. Böckerna blev förbjudna och han flydde till Frankrike. Senare skriver Voltaire, Zadig och ett par böcker till. Diderot skrev Filosofiska tankar och Brev om de blinda. Han hade stora problem med Encyklopedin och den hamnade också på listan av förbjudna böcker och Diderot fick lov att gå under jorden. Italiens störste filosof Vico skrev en självbiografi i tredje person som hette Principerna för en nyvetenskap om folkets natur. I Tyskland kom de flesta författarna från protestantiska herrgårdar, men det fanns också borgerliga författare. En av dem var Francke som föreläste om bibeltexter.
Klassicismen
Mellan 1600-1700 kallas litteraturen klassicistisk. Århundradets huvudland var Frankrike. I Frankrike pågick en strid mellan de gamla och de moderna. De gamla ville ha ett nytt språk. Nu skulle man skriva som La Fontaine, Molière, Racine och Boileau. Längre fram prisade man dessa författare (ännu idag) Många tycker att dom här författarna är de bästa någonsin. Första hälften av 1600-talet var som en fortsättning på renässansen, men det blev lite för mycket snirkligt och så. På slutet av 1600-talet blev stilen klar och tydlig. Många härmade det klara, men ville också skriva realistiskt. En modern läsare kan ha svårt att förstå klassicismens stil. Man skrev inte mycket om naturen, typ berg, utan om den mänskliga naturen, alltså inte individer utan det allmänna hos folk.Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.
Renässansen
Efter medeltiden förändras samhället. Borgarklassen tar mer makt och adelsmännen blir fler. De filosofiska och humanistiska ämnena blev populärare. Man började översätta texter från grekiska till latin. Ficino var en duktig översättare och ökade intresset för grekiskan. Pico della Mirandola, holländaren Erasmus från Rotterdam och spanjoren Juan Luis Vives var stora humanister under 1500-talet. Texterna väckte också ett religiöst intresse. Dante erkänner sin tro på kärleken i Den gudomliga komedin. Ficinos bok gästabudet handlar om några damer och herrar som diskuterar kärleken. I medeltidens dikter möter man ofta morgonstjärnan. Torqauto Tasso skrev Det befriande Jerusalem som handlar om två nymfer och några riddare. När Leonardo da Vinci var sjutton år flyttade han in i Florens och blev lärling hos en målarmästare. Florens var konstnärerna, filosoferna och humanisternas stad. När 1500-talet började hade grekerna gett upp hoppet om att vinna över turkarna. Få humanister lärde sig trots allt inte grekiska. Man började även översätta naturvetenskapliga texter. Man började uppfostra sina barn på ett annorlunda sätt. Några tyckte att kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig. Humanisterna var intresserade av historia.Kommentarer till målet, till lärandeprocessen och till mitt resultat:Det här är ett mycket speciellt sätt att lära sig epokerna på. Jag tycker inte det är så bra. Man skriver mest av och lär sig inte så mycket. Jag har inte lärt mig så mycket om epokerna, jag tror det finns bättre sätt att arbeta på.
posted by Elin Tjäder @ 3:59 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home