B6

En god människa
Var gömmer sig dom goda människorna?
Finns dom i oss alla från början?
Är det samhället som gör oss onda?
För att lättare visa mina tankar i den här frågan har jag tagit hjälp av tre exempel, den första är ”En god människa” av Nick Hornby, där det finns två personer som anser sig själva vara goda människor, den ene, kvinnan som hjälper människor som läkare och den andre, mannen, ger av sina egna saker till välgörenhet. Kvinnan tycker att mannen går till överdrift när han ger bort sina barns ägodelar till misshandlade kvinnor, hon tycker det räcker med att bota sjuka.

Vad är då en god människa?
Det första jag kommer att tänka på är vad människan gjort i sitt liv, vilket då beror på vad som är rätt enligt lagen. På så vis har jag dragit en parallell mellan att vara en god människa och att följa regler. Följer man inte reglerna är man inte god.

Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, artikel 34:
Skydd mot sexuellt utnyttjande Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra
(a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
(b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;
(c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.
Om en människa skulle utnyttja ett barn sexuellt, skulle jag direkt se denne som ond.
Det visar än en gång att jag tycker de som följer lagen är goda. Vem bestämmer vem som är god och vem som är ond? Jag tycker det är upp till var och en, men alla människor borde få en chans. Det ska inte bero på gener eller utseende, utan på vad man gör.

Mitt tredje exempel är det här mordfallet från 2004l, därför kommer här en liten resumé om fallet och domen.

Fängelse i åtta år och sex månader blev straffet för den 19-årige man som i september mördade sin 16-åriga flickvän i Njurunda. Sundsvalls tingsrätt dömde honom för mord, brott mot griftefriden och dopningsbrott. En 20-årig kamrat, som hjälpt till att gräva ned den döda flickans kropp, fick ett och ett halvt års fängelse för grovt skyddande av brottsling och brott mot griftefriden.19-åringen ska också betala 200,000 kronor till flickans föräldrar.Flickvännen ville göra slut I två års tid hade de båda ungdomarna varit ett par. De hade under en tid bott tillsammans, men i somras så valde flickan att flytta hem till sina föräldrar. Lördagen den 6 september bestämde hon sig för att göra slut på förhållandet. Hon skulle sedan på kvällen åka på en fest i Njurunda tillsammans med sina kamrater. 19-åringen ogillade flickans planer och gjorde vissa hotelser när han pratade med henne i telefon under lördagen. Men flickan tog inte hoten på allvar utan åkte iväg på festen. Hittades nedgrävd efter några dagar. Vid niotiden på kvällen lämnade flickan festen för att prata med sin expojkvän. Därefter försvann hon, och hon kom aldrig tillbaka till festen. Några dagar senare hittades hennes döda kropp nedgrävd i Hornslandet öster om Hudiksvall. Hennes 19-årige pojkvän erkände att det var han som strypt henne till döds. Han hade dessförinnan utdelat ett tiotal hugg med sin kniv mot flickan. 19-åringens ett år äldre kamrat hjälpte sedan till att undanröja bevis. Bland annat brändes 19-åringens blodiga kläder upp.

19-åringen måste i det här fallet ha sett sin 20-åriga kamrat som en god människa eftersom han inte bara hjälpte till att undanröja bevis utan också höll tyst om det hela. Men tycker vi att 20-åringen är en god människa för det? Det beror på vilken relation vi har till honom. Vi antar att han var en vanlig kille som skötte sina studier och var allmänt trevlig. Så en kväll ringer hans bästa kompis och säger att han behöver hjälp med en sak. Hoppsan han blir indragen i en sak som inte har en möjlighet att dra sig ur. Ska han anmäla sin vän? Skulle du ha gjort det? Väljer man den här vinkeln kan alla människor vara goda. Om man sedan påminner sig om att en ung flicka blev mördad och att 20-åringen faktiskt höll tyst är det goda inte längre så viktigt.
Så för tredje gången säger jag att en god människa är den som håller sig till lagen.

Nu kommer det ögonblick när jag börjar motsäga mig själv, jag kan inte låta bli att tänka på mannen i ”En god människa”, går inte godheten till överdrift ibland?
Även om man är en god människa kan det ibland bli för mycket av det goda.
Att över en natt bli en övernaturligt god människa och ge sig ut för att hjälpa folk skulle i slutändan visa sig vara mycket oklokt. Jag tycker förstås att respekt och ärlighet står framför ondska och makt, men ibland har man för bråttom att ta hand om andra istället för att se till sitt eget och sina näras bästa. Om man inte tar hand om sig själv, slutar det med att man istället för att hjälpa, blir en börda.


Så då återkommer vi till mina första frågor:
Var gömmer sig dom goda människorna?
Finns dom i oss alla från början?
Är det samhället som gör oss onda?
Det jag vill få fram är att alla borde plocka fram den goda människan inom sig, men att det inte får gå till överdrift. Alla har något gott i sig genom att ha växt upp i den här världen, sedan påverkar förstås händelser i livet hur vi agerar i olika situationer. Vilket gör att samhället inte bara får fram det goda utan ibland också gör oss onda.